Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänhet mera yttre än inre. Sjelfva det ingalunda
sparsamt anlitade bildspråket hade en viss fattigdom.
Poetisk håg hade han tillräckligt, för att gifva den obundna
framställningen lif och konstskönhet; men han var för
mycket tänkare, för skarpsinnig betraktare af
psykologiska och yttre förhållanden, för att mer än
undantagsvis kunna med lyrikerns hänförelse öfverlemna sig
åt poesiens under. Denna fyndighet i tankar, ord och
sammanställningar, som gaf hans talkonst så mycken
retelse, förledde honom ofta i skaldekonsten till en
hopställning af tänkespråk, nästan med en lika tillfällig
sammansättning som tråden i ett perlband. Han var,
med ett ord, större skald i prosa än i vers. Och
hvårföre skulle vi ej drista utsäga detta? Hvem har på något
område varit lika stor i allt? Rafael var såsom
byggmästare intressant, men såsom målare gudomlig. Må
ett exempel tagas närmare vår tid och vårt ämne.
Walter Scott var ryktbar skald, tills han såsom
romani-författare utträngde sig sjelf i den förra egenskapen.
Tilläfventyrs gick det så äfven med Wallin såsom
prosaisk skriftställare» *). •
Den art af poesi, som under ifrågavarande
tide-rymd mest aktades och odlades i Sverge, var, såsom
jag förut yttrat, den didaktiska. Fryxell anmärkte, så*
som vi sågo, i sitt minnestal öfver Wallin, att tonen
till denna diktart blef först anslagen af Leopold i hans
Predikare; icke så alldeles rigtigt: — ty tonen var nog
anslagen förut, förnämligast genom Gyllenborg; — men
väl kan man säga att den först genom Leopolds
öfver-lågeua behandlingssätt blef fullt populär. Den
gynnades företrädesvis af Svenska Akademien, förmodligen af
det skäl, att Akademien på den tiden icke hade andra
täflingsskrifter att gynna än sådana, som behandlade
dylika föremål. Akademien kan icke ensam göras an-
*) J. O. Wallins Minnesteckning (af J. O. Rydqvist), Stockholm 1889,
sid. 8 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
