Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarig för den tidens allmänna smak. Genom den
uppmärksamhet, som hon ffrstade vid Thorilds »Passionerna»
och det stora pris, som hon tillerkände Franzéns Sång
öfver Creutz, bevisade hon dock att hennes egen smak
icke var uteslutlig. Men det var eller blef den nya
skolans jargon att skylla alla brister i tidehvarfvets vittra
odling på Akademien, der skolan hade sina förnämsta
motståndare.
Wallin hade ju otikså mottagit sin uppfostran vid
universitetet på en tid, då de romerska mönstren i
vitterhet och vältalighet ännu ansågos för de förnämsta, och
dernäst den moderna litteratur, som påstår sig närmast
hafva utbildat sig efter dessa mönster, den fransyska.
Hans lynne, som ägde mycket af det verldsförakt,
hvilket ligger till grund å ena sidan för den rhetoriskt
eu-blima skaldekonsten, å den andra för satiren, var redan
från början benäget att öfverlemna sig åt begge dessa
rigtningar, så mycket mera som han dertill ytterligare
föranleddes genom sitt studium af den romerska
litteraturen. Äfven det poetiska skämtet, ehuru mera
främmande för hans natur, vann hans tycke i den gratiösa
form, som det äger hos Horatius och åtskilliga af hans
moderna efterliknare, ej blott i Frankrike utan äfven i
vårt eget fädernesland under den gustavianska perioden.
Han försökte sig i alla dessa rigtningar tidigt och med
framgång.
Om lärodiktens esthetiska värde äro tankarna nu-*
mera icke delade. Hvart tidehvarf tager sig en
öfver-lägsen ton mot sin föregångare: vi känna oss lyckliga
i vår högre vishet, då vi förnämt nedskåda på de
moraliserande skaldestycken, som voro föremål för våra
förfäders beundran. De förstodo icke bättre, stackare,
och vi böra dömma öfver deras svaghet med den
nedlåtande mildhet, som så väl anstår medvetandet om
öfverlägsenhet Vi böra besinna, hvilka för dem okända
hjelpkällor stå oss till buds att derur hemta vår högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
