Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glädjena flod, med vineta, strömmar
Ned i tid en8 haf.
Berget och dalen.
Mig frestar ej det skenbart stora,
Mig bländar ej kometers glans;
Hvad! skulle jag mitt lugn förlora,
Då intet i ersättning vanns?
Och säg, om högst på berget der
Är bättre än i dalen här?
Nej, der på berget jag ej finner
Naturen i sitt sköna skick;
Nog öppnas, när man toppen hinner,
En större rymd för skådarns blick,
Och många kika nedifrån
Och ropa: «du står högt, min son!»
Men först man uppför berget tråkar
Med svett och möda och förtret,
Och när man ändtligt målet råkar.
Hvar är väl bergets herrlighet?
Dess rygg är torr, dess hjessa bar,
Den nattlig isluft öfrerfar.
Och hela lönen är den fröjden,
Att skåda ned från klippans spets.
Nej, jag ej klättra vill till höjden,
Jag stannar i min lilla krets.
Min dal är låg, nien jemn han är,
Jag lyser ej, men njuter der.
Jag återkommer i en följande period äfven till
Valerius, då äfven denne, väl utan att uppnå Wallins
storhet, dock utvecklade sig till något annat och högre,
eller rättare djupare och innerligare, än han i sin
ungdom var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
