- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
264

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skap med den yngre skolan, att man vid första
ögonkastet förundrar sig öfver att så öfverensstämmande
rigt-ningar kunde skilja sig från h varan dra. Grunden är
helt och hållet yttre. Herder tillhörde den äldre
litteraturen, han stod i omedelbar förbindelse med Wieland,
Jacobi, ja till och med med Nicolai och hans vänner,
och då småningom hela litteraturen bedrefs såsom
partisak, så måste romantikerna uppfatta honom såsom en
motståndare. Schleglarne hade genomgått en
grundligare skola, och ehuru de föröfrigt i utöfningen af sin
ta-lent förforo dilettantiskt, voro de mästare på det fält, som
de odlade såsom specialitet, nemligen öfversättningens;
de voro således i detta afseende Herders fruktade
rivaler. Dertill kom Herders förbittrade strid mot den
Kantiska filosofien. Hos honom var denna strid en inre
nödvändighet. Att A. W. Schlegel trädde på den
motsatta sidan, var en tillfällighet; ty han hade i grunden
icke det ringaste spekulativa intresse; men denna
tillfällighet utöfvade på honom en bindande kraft, då den
nya skolans fana en gång var planterad, och så stod
denna i afgjord opposition mot äldre rigtningar af den
tyska litteraturen.»

«För att vara rättvis mot Schleglarne måste man
för ett ögonblick lemna ur sigte deras förhållande till
vår tid. De hafva så skadligt inverkat på den tyska
litteraturen, och absurditeterna i deras doktrin hafva
genom deras lärjungar till den grad blifvit ett commune
bonum för de bildade klasserna, att vi hafva svårt att
undertrycka vår bitterhet. Begge bröderna göra först
intrycket af samma dilettantism, som sedan gått till det
omåttliga i Tysklands litterära lif. Men denna
dilettantism ligger ingalunda i en bristfällig bildning, såsom
hos våra moderna litteratörer; de hade tvärtom en icke
allenast vidsträckt, utan i vissa punkter till och med
djup bildning. Den ligger fastmer dels i öfvervigten af
den allmänna esthetiska bildningen öfver den bestäm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free