- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
267

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

påfallande synpunkter och såmmanknöto dem på ett
ganska skickligt sätt. De ansågo vigtigare att vinna
intresse för ett ännu helt och hållet nytt fält af
litteraturen, än att på ett uttömmande sätt bearbeta en viss
sida deraf. Med sitt mångsidiga vetande försmådde de
att samvetsgrannt undersöka det bestämda föremålets
lagar, som de behandlade; de sökte endast genom lätt
framkastade bilder och jemförelser befordra omdömets
universalitet. — Sällan har någon gått så långt i konsten
att skickligt upputsa kunskaper, äfven då de icke voro
så korrekta. Den som syftar derhän att höja sig till
fritt och eget studium och icke håller till godo med
färdiggjorda omdömen af en aldrig så bildad man
såsom klingande mynt, skall sällan känna sig tillfreds
med dem. Deremot passade denna method väl för den
förnäma verlden, som derigenom kunde med
beqvämlig-het tillegna sig en färdighet i esthetiskt omdöme; och
ur denna synpunkt kan man tillräkna dem såsom en
förtjenst, att de hos de högre klasserna väckt ett
intresse för litteraturen och derigenom den oumbärliga
vexelverkan mellan konsten och den bildade societeten.»

«Deras kritik skiljer sig redan genom sin form från
den dittills brukliga methoden. De föregående kritici,
och i spetsen för demNicolai, mötte konstens och
vetenskapens skapelser med det allra nyktraste förstånd.
Schleglarne yrkade på att man, för att kunna dömma om
poesi, först och främst måste förstå poesi, och att
in-billningskraft och känsla dertill voro oumbärliga.
Visserligen kan endast den kritiker göra nytta, som har
förmågan att genomträngas af det stora och sköna på ett
djupare sätt än den allmänhet, den han företager sig
att vägleda. Men han får icke stanna vid känslan: han
måste sönderdela sin känsla, motivera sitt omdöme;
hans första uppgift är visserligen att uttrycka den sanna
och ideala känslan öfver ett konstverk, men sedan måste
han ock rättfärdiga denna känsla. Kritikern kan endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free