Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utån emedan de för den högre konstens behof ansågo
dylika fantasier nödiga. Denna stämning är romantikens
höjdpunkt.
Spiritualismen hade hos de romaniska folken under
sextonde och sjuttonde seklerna tillkämpat sig seger
öfver det verldsliga sinnet och frivoliteten, men den
senare var blott bunden, icke tillintetgjord. I Italien
utbröt den gamla frivoliteten ånyo, ehuru den denna
gång för skam skull’måste påsätta sig hyckleriets mask,
och i Frankrike visade encyklopedisterna att hos ett
friskt folk hvarje abstraktion framkallar sin motsats.
Äfven det har den tyska romantiken efterhärmat. För
att förstå Genoveva måste man jemföra den med Lucinda.
Frivolitet och svärmeri, än jemte hvarandra, än
öfver-gående i hvarandra, äro romantikens genomgående
kännetecken. Det var karakteristiskt att det första
arbete, som rekommenderades såsom den romantiska
poesiens canon, var Cervante’s humoristiska roman «Don
Quijote». Att just denna blef det första, var måhända
en blott tillfällighet bland de många, som bestämde
skolans grundsatser. Emellertid finner man här en bland
dessa motsatser, mellan hvilkas extremer skolan
behagade sig i att balancera, här motsatsen mellan den
romantiska, galna öfverspändheten å ena och den prosaiska
plattheten å andra sidan. Naturligt var att skolan
under sin fortgående utveckling kom att med förkärlek
fästa sig vid den förstnämnda ytterligheten, såsom den
mest berättigade och giltiga. Tiecks öfversättning af
Don Quijote utkom 1799. — Snart kände sig dock
skolan behöfva en mera positiv auktoritet att stödja sig
på. Hon trodde sig finna den i Tasso och Ariosto, som
under det första årtiondet af detta sekel utkommo i
tysk öfversättning af Dietrich Gries, det Schlegelska
brödraskapets trogna lärjunge och medtäflare. Den
förstnämnde af dessa författare, Tasso, var likväl ej
heller helt och hållet i skolans smak. Tasso’s ärlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
