Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likartade romantiska skolan i Sverge, hvilken
egentligen endast var ett ofullständigt eko af den tyska.
Det moraliska intresset hade under den franska
klassicitetens och upplysningens tidehvarf haft en afgjord
öfvervigt i den poetiska litteraturen. Så väl den lyriska
som den dramatiska poesien var uppfylld af ethiserande
elementer, var stundom rent af sedelärande, för att ej
tala om den egentliga didaktiska poesien, hvilken på
den tiden värderades högst af alla diktarter. Sjelfva
Lessing sysselsatte sig ifrigt med epigrammet och fabeln,
och några af hans dramer såsom «Juden» och «Nathan
den Vise» hafva en uttryckligen didaktisk syftning. Den
klassiska idealismen gjorde slut på denna moraliserande
rigtning i poesien. Det är visserligen sannt, att det
sedliga aldrig kunde blifva likgiltigt för en man af det
djupa ethos som Schiller, och lika sannt är, att «den stora
hedningen» Goethe aldrig kunde fullt förlora det fina
sinne för decorum, det yttre uttrycket af det sedliga,
som utmärkte hans hedniska förebilder; men nekas kan
dock ej, att för bägge under en viss period, och för
Goethe under hela hans lefnad, det sedliga var
uiider-ordnadt det sköna, så att det sistnämnda var det första
och vigtigaste, och det förra endast ägde betydelse, så
till vida som det sköna såsom sådant aldrig kan vara
annat än tillika sedligt. Sådana åsigter hade den bil*
dade allmänheten i Tyskland redan sedan årtionden
hunnit vänja sig vid och lärt sig att godkänna, när den
romantiska skolan uppträdde med sin lära om det fria
idealet, som var upphöjdt öfver all filisterartad jargon
om sedlighet, och den tänkte sig deri i början
ingenting ondt. Den svenska allmänheten åter hade aldrig
hört- talas om några sådana distinktioner, ty den hade
aldrig genomgått något klassiskt bildningsstadium. Den
nya skolans läror måste således för oss svenskar, så
oförberedda derpå som vi voro, till en början synas
såsom en oerhörd fräckhet eller en ohjelplig galenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
