Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fatt are; i början af 1810 likaledes en samling skrifter, i hvilka lästes, «att
Phoebi lyra aldrig varit Kellgren förunnad, att Virgilius var en blott poetisk
dilettant» o. s. v. Sveriges förra både vitterhet och vetenskap utmålades
med mörka farger; «men just nu», sade Hammarsköld, «höll
mennisko-snillet på med sitt sista förtviflade bemödande att frambringa något stort.»
— Yttrandet var ett eko af A. W. Schlegels påstående, nemligen att
Tyskland år 1802 ännu ej ägt någon vitterhet, men då var på väg att få en
sådan.»
»Hammarsköld var således fosforismens först framträdande och i några
år ensamma kämpe. Denna sanning hafva dock fosforisterna låtit falla i
glömska. Genom egna fel samt genom Tegnérs Hammarspik och riksbekanta
recension öfver den grekiska grammatikan hade nemligen Hammarsköld
blifvit i allmänna omdömet mycket nedsatt. Nya skolan ville derföre icke
vidkännas honom såsom upphofsman och stamfader, utan valde dertill
Atter-bom. Men redan sex år före Phosphoros hade, såsom vi sett,
Hammarsköld framträdt på samma bana, och hans åsigter hafva synbarligen inverkat
på den mycket yngre Atterbom, och i synnerhet, tyvärr, på dennes polemik.»
Härvid måste anmärkas att Atterboms principat
inom den nya skolan väl aldrig berodde på något v$l,
såsom man kunde sluta af ofvananförda ord.
Visserligen erkände honom skolan såsom primus inter pares,
på grund af de stora förhoppingar hon om honom hyste,
såsom den der genom sin poetiska talent och sin
filosofiska djupsinnighet lättast borde kunna vinna erkännande
åt hennes nya åsigter. När Atterbom sedan, från och
med 1812, uppträdde såsom namngifven utgifvare af
skolans poetiska kalendrar, fann detta förut tyst
öfverens-komna principat ett slags offentlig bekräftelse. Att
Hammarskölds anseende vid den tiden, 1812, stod lägre
hos allmänheten än förut, betvifla vi. Poemet
((Hammarspiken» och recensionen af den Grekiska Grammatikan
tillhöra en senare period, det förra år 1815, den senare
år 1820, när Upsala redan blifvit den egentliga, eller
rättare enda, medelpunkten för den romantiska skolan,
och Atterbom genom denna yttre omständighet blifvit
befästad i sitt anförarskap för densamma.
Vittra sällskaper hade, såsom vi i det föregående
sett, länge varit vanliga i Sverge. Ett sådant sällskap
Malmström. IV. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
