Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
onda som romantiken hos oss uträttat, får företrädesvis
skrifvas på Hammarskölds räkning.
Lorenzo Hammarsköld var född den 7 April 1785
(årtalet 1787 i Biografiskt Lexikon är tryckfel) på Tuna
sätesgård i nejden af Wimmerby. Sedan han i sin
tidigare ungdom begagnat enskild, undervisning, blef han
vid sexton års ålder student i Upsala, filosofie kandidat
1805 samt disputerade pro gradu 1806, men måste vid
den derpå följande promotionen gå tillbaka för äldre
kamrater, som erhållit ett större antal betyg. Man
promoverade nemligen på den tiden endast ett bestämdt
antal magistrar för hvarje gång. Först sex år senare
infann sig Hammarsköld åter vid Akademien och erhöll
lagerkransen år 1812. Emellertid hade Hammarsköld
efter sitt nyssnätnnda missöde begifvit sig till Stockholm,
och på hösten 1806 låtit inskrifva sig till extra-ordinarie
amanuens vid Kongl. Bibliotheket. Der blef han 1811
befordrad till förste amanuens, samt erhöll 1826 Kongl.
Bibliothekaries namn, heder och värdighet. Han var
derjemte notarie i Kongl Boktryckerisocieten.
Författaren till «Bidrag till Sverges
Litteratur-historia» sammanfattar på följande sätt Hammarskölds
litterära meritlista under den tidigaste perioden af hans
verksamhet *):
«Första företeelsen af svensk ny-romantik förskrifver sig från 1804,
när den då nittonårige Hammarsköld genom en tidningsartikel (i
Linköpings-Bladet, enligt Biografiskt Lexikon VI: 61) förordade Tieck och Novalis. År
1806 ntgaf han ett häfte «Öfversättningar och imitationer från äldre och
nyare skalder» m. m. I företalet antyddes att Kellgrens imitationer efter
antiken voro utdragna och vattenaktiga. Ber sades ock att Dalin var ett
prosaiskt hufvud, mer skrifvare än poet; — att Italiens skaldekonst var
den, som företrädesvis förtjenade namn af modern poesi; att Tieck var, jemte
Goethe, Tysklands märkvärdigaste skald. Schiller och Wieland förbigingos.»
«År 1808 utgaf samma Hammarsköld en kritik mot Schiller, i likhet
med de anfall Tysklands ny-romantik någon tid rigtade mot nämnda för-
*) Bidrag till Sverges Litteraturhistoria, af Anders Fryxell. Andra
häftet, sid. 29 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
