Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidehvarfs och alla bildade nationers: de hade hvar och en i sin mån
befordrat deras odling. Jag bemäktigades af den känsla, som, för att nyttja
Kellgrens ord, gör «att vi älska som föräldrar, vänner och välgörare de
män, som upplyst och förädlat vårt slägte», och denna känsla stegrades hos
mig i den mån jag erinrade mig, från hvilka dessa orättvisa anfall och
be-skymfningar härrörde. Bröderna Schlegel hade åtminstone nppfyllt den
fordran en af deras landsmän gör i följande ord: «\Ver die Strenge der Kritik
nicht durch eigene Meisterwerke zu rechtfertigen vermag, sollte die
Erlaub-niss andere zu tadeln wenigstens durch ein freiwilliges Opfer erkanfen,
das er zur Versöhnung der Rachegötter anf dem Altar der Kritik
nieder-gelegt». De hade, såsom jag redan anmärkt, i redan utgifna och af den
litterära kritiken för värdefulla erkända arbeten, så väl inom den djupare
filologiska forskningens som vitterhetens område, beredt sig en upphöjning
att stå på under afkunnandet af sina förkastelsedomar. Men hvilken sådan
hade ännu de förskaffat sig, som inom och utom Polyfem afkunnade sina?
Om de, i anseende till sin stora ungdom, ej ännu hunnit uppfylla denna
inom den litterära republiken redan i alla länder och tider för rättmätig
erkända fordran, och den således ej af dem kunde göras, så återstod dock
en annan som kunde det, och just på grund af deras ungdom, den: att
de i ett hofsamt och bildade sällskaper värdigt språk framställt sitt
klander. Men äfven denna, tvivelsutan billiga fordran, i synnerhet när det
gällde äldre och yngre författare af förtjenst i sin art, uppfyllde de icke.
Det var harmen häröfver, som uppmanade mig att uppträda på den
litterära polemikens bana. Jag skulle måhända utan dessa anfall icke gjort
det, men lemnat åt tiden och vår allmänhets sunda vett att bringa de unga
bildstormarne till besinning. Jag har dervid ej annat att anföra till min
ursäkt än hvad en af den nya tyska skolans motståndare af alldeles samma
skäl anför till sin: «Die Indignation wird in solchen Umständen die Muse,
die einen sonst ruhigen Beobachter zum Schreiben und Satyre begeistert
(facit indignatio versum)» — och hon blef från denna stund min, — och
mera än hon bort, ty hon hänförde mig under försvaret af mina
grundsatser till kritiska synder mot mina motståndare, som jag nu lika mycket
ångrar, som de förmodligen sina, dem de dessutom sedermera genom
för-tjenstfulla skrifter försonat.»
För min del tror jag icke att denna ånger å
någondera sidan varit särdeles djup: åtminstone saknar
Wallmarks egen ålderdomsskrift icke sin lilla återstod
af bitterhet, och hvad den nya skolan angår, så blef
den trogen intill ändan, och ångrade säkert aldrig något
annat än möjligen en och annan påtaglig dumhet,
hvarmed den fann sig hafva omedelbart skadat sin sak. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
