Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
applauderar, synnerligen när svårigheten visar sig såsom
svårighet, d. v. s. ännu icke är fullt öfvervunnen. Den
behagfullaste dans på släta golfvet vinner på långt när
icke hopens bifall till den grad som de fulaste
krumsprång på lina.
Innan jag går vidare, måste jag erinra att den
anförda polemiken mellan Polyfems insändare Nils
Nyberg och poeten C. Lindegren öfverflödar af tirader så
mustiga eller snarare smutsiga, att anständigheten ej
gerna tillåter deras uppläsning från en akademisk
kathe-der. Rättvisan fordrar dock det erkännandet, att
Lindegren i detta afseende val* den utmanande och den mest
oblyga. Stilen i denna skriftvexling är emellertid
förebildlig för den brist på hyfsning i ton, som allt framgent
utmärkte striden mellan gamla och nya skolan, hvarunder
likväl från denna tid de flesta förbrytelserna mot det
passande begingos af den nya skolans anhängare, då den
gamla å sin sida snart synes hafva kommit till besinning
af det förkastliga deri att i en strid för den högsta
bildningens sak begagna de obildades tungomål. Såsom redan är
anmärkt, var det Polyfems egentliga syftemål att genom
satiren fästa åtlöjets brännmärke på sina motståndare.
Dess första numror äro alla beräknade på att i vers
och prosa, genom ironi, satir, invektiv, förlöjliga den
gamla vitterhetens och kritikens svagheter. Man fann
emellertid, att ett fortsatt bouffonneri, utan tillsats af
allvar och positiv lära, på längden skulle blifva för
ändamålet otillräckligt, hvarför man emellanåt började
antaga en allvarlig ton och i resonnerande artiklar dels
direkte anfalla den gamla skolans grundsatser, dels
uttryckligen och med sådana vetenskapliga skäl, som man
kunde åstadkomma, stödja sina egna åsigter. Denna detalj
af det gemensamma arbetet sköttes företrädesvis af
Hammarsköld, — dertill så mycket mera oskicklig, som han
utom sin stilistiska obehändighet hade det felet att
genom sin fanatiska hetta drifva hvarje sats, äfven den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
