Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt goda spel och sin vackra sång. Om rättmätigheten
af Polyfems gäckeri med åtskilliga skådespelare och
skådespelerskor kunna vi numera icke dömma, då vi
icke kunna gissa hvilka han utpekar under diktade
namn, för att kunna jemföra hans omdöme med den
tidens theaterrecensioner. — I hvad polyfemisten
deremot säger om de Kotzebueska skådespelen, de s. k.
thlapsodierna, som då för tiden öfversvämmade vår scen,
hänförde alla sentimentala hjertan och förskämde på
samma gång våra seder som vår smak, instämmer jag
fullkomligt. Jag hänvisar till min föregående skildring
af denna författare och den förderf liga inflytelse, som
han utöfvade på sitt tidehvarf*). Redan Silfverstolpes
Journal hade ett tiotal af år förut sökt fästa
uppmärksamheten på Kotzebues svagheter; icke desto mindre
fortfor han under denna period af andlig omyndighet
att vara publikens älskling. När Polyfem nu begabbade
detta slags drama, fortsatte han endast Silfverstolpes
verk, och uttalade en opinion, som redan var allmän
bland de bildade i Kotzebues eget fädernesland, -r- Hvad
slutligen Polyfem yttrar om theaterpubliken, är mindre
karakteristiskt särskildt för den tiden, då detsamma med
lika skäl skulle kunna sägas om vår tids och sannolikt
om alla tiders, med undantag af de korta perioderna af
konstens högsta blomstring hos de mest begåfvade folk.
Det är naturligt att smaken ej kan vara fin och ren
inom en publik, som omfattar alla samhällsklasser och
alla bildningsgrader. Att tala om en bildad publik är
i Sjelfva verkét en contradictio in adjecto: och att till
densamma ställa anspråket på ett allmänneligen sundt
och sannt konstomdöme är en orimlighet. Det enda
den synes med någorlunda enhällighet förmå att
bedömma är virtuositeten; och den öfvervunna mekaniska
svårigheten är den konstförtjenst, som den kraftigast
*) Se ofvanföre, sid. 183 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
