- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
339

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den beskyllningen, att A. W. Schlegel är stiftare af en ny vitterhetssekt,
troligen dertill förledd af den obskura författaren till Anthologien. Men
hvarföre, då man har så mycken beläsenhet som ni föreger er äga, låta
förleda sig af ett löst ord, som icke står i någon positiv mening?
Kort-ligen, Schleglarne ha aldrig stiftat någon sekt; ty, som ni väl vet, är
Lessing stamfader för alla de tyska Inkorrekten. Goethe, Schiller och
bröderna Schlegel träda alla i hans spår, deras poesi skiljer sig frän de
öfrigas endast deruti, att den är litet mera poetisk än desses, och jag vet
just ingenting, hvaruti deras sekteriska beskaffenhet skulle bestå, om icke i
deras esthetiska principer, för hvilka de likväl till det mesta ha att tacka
herrarne Kant, Fichte och Schelling, hvilkas filosofi de i mera utvidgning
användt på konst-theorien. Men äfven i detta fall är A. W. Schlegel den
mest oskyldige, ty han har icke författat något esthetiskt system, hvilket
man just förebrår honom. En viss Friedrich Ast har uppfyllt denna brist,
och Tyskland har emottagit hans bok som ett mästerstycke; följaktligen
har ni väl läst den — eller huru? Och ändå är icke en gång han chef
för någon sekt, ty hans principer äro allmänt antagna, och behöfva icke till
sitt försvar något ordens-samband mellan sina bekännare. Dessutom vet ni
ju att i Tyskland, tyvärr, icke gäller någon auktoritet i sådana saker. —
Hvad den derefter följande noten angår, så finner ni väl, om ni något litet
gnuggar eder panna, att den numera är att anse som den aldrig vore
skrif-ven, då alla principerna hvarpå den hvilar äro bortblåsta. Jag vill endast
låta eder veta, att hvad ni anförer om den anletets svett, som denna lilla
strid skulle kosta, är endast användbart på eder sjelf (den märkes ju så
tydligen i alla edra noter); ty vi betrakta hela denna disput som en
förlustelse vid lediga stunder, och derom bör ni kunna öfvertyga er af det
muntra och sorglösa sätt, hvarpå vi behandla er och edra stridsskrifter. De
hvarken förtjena eller kräfva att man gör sig någon möda med dem. Att
föröfrigt eder vitterhet (den närvarande) blifvit besmutsad, är mig oändligen
kärt; jag trodde ej att ni skulle bekänna det sjelf. Den kan endast renas
genom elden. Ännu en fråga. Hvilka äro de af Schlegels förra
kritiska arbeten, ur hvilka ni (märk väl ni) kan styrka att han gjort sig
förtjent till förebråelser? Det kunde rätt väl behöfts att sådant blifvit
anfördt; ty det anförda, ser ni, håller ej ut med profvet. I noten, der ni
framsmugit detta invektiv, har ni annars visat er styrka i det galimathiska.»

« Slutligen vill jag berätta er, att jag, som skrifver detta, hvarken
författat Underrättelserna om tyska polemiken, ej heller heter jag Amadeus,
eller Lorenzo, eller H., eller D., utan är kort och godt en inan af lika
tänkesätt med den, som författat ofvannämnda underrättelser, och som, <lå
han funnit huru litet farlig ni är att angripa, också fått lust att känna
eder litet på pulsen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free