Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sågo drottningen — och tårar smekte
Hennes fot, som flög med vestans gång.
Na jag göt i lntan denna tjnsning,
Den en Gnd mig gaf, vid lifvets ljusning,
Rikt betalande taitt ödes brott:
Häpen hon mitt spel ur lunden hörde — (
Följde tvekande den klang, som rörde;
Såg den djerfve — som med knäfall, Qerran,
Väntade och fruktade sin lott.
Mörka hår, som konstens medel flydde,
Blott en linda af narcisser prydde,
Våg på våg kringsvallade dess bröst;
Hvit som englars skrudar morgondrägten
Samm, med blomstren stimmande, i fläkten,
Af en lycklig azurfårgad gördel
Kring det smala lifvet fängslad löst.
Så hon stod framför mig. Blyg, som strimman
Af en m&ne, röjd i silfverdimman,
Jungfrubarmen genom floret smög.
Från det anlet, der jag än såg dröja
Tårars spår, nu föll en hatad slöja —
Blick — och kyss — och bäfvande omarmning! —
Och en blixt igenom rymden flög.
Solen fjerran steg ur blåa sundet,
Såg med faderslöje på förbundet,
Log förskönad mot en vaknad dag;
Näktergalen söng om Greklands vårar,
Bin i dans bortkysste rosens tårar;
Och den själ, som lifvar verlden, sade:
«Mina barn jag ser med godt behag!»
Kom då till den fristad, som naturen
Bjuder oss, af åar genomskuren,.
Der på kulln en skuggad boning står:
Höga lönnar kransa hennes parker,
Ocli på våra månbeglänsta marker
Ofta du, i nattens helga timmar,
Hvita elfvors dansar skåda får.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
