- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
389

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aurora, kom du att på jorden råda:

Den frommes jubel, syndarns hopp, det fasta,

Der efter stormen han får ankar kasta. •

Du är den dufva, hvilken himlen sände
Från evighet, är den trolofda bruden,

Som, på det Adams fall till sällhet lände,

Åt ordet gaf ditt kött, du mor af Guden:

Ar Herraus arm: som mäktig från oss vände
Den stränga knif, som Abraham blef bnden,

Och till det offret, hvilket denne ämnat,

Har du det skuldelösa lammet lemnat.

Väx, sköna planta, låt oss tidigt bryta

Din frukt, att själn, som hoppet redan glädde,

Må högtidsskrud mot doket sig tillbvta,

Hvarmed det bistra fallet henne klädde!

Den stora syndaskatt, som ej fick tryta,

Men för hvars fulla gärd allt folk sig rädde,

Blef stämplad ut i dig: hell herrskarinna,

Du som är verldens återlösarinna!

Från empyreiska gudasalar svingar,

Bevingad paranymfen re’n, och breder
I stilla vågor sina gyllne vingar, ’

Och på sitt hulda budskap sig bereder.

Den dygde-doft, som ångar från dig, tvingar,

Prisvärda mö, att i ditt sköte neder
Guds kärlek anförtror sin starka låga,

Att uppenbara der sitt allts förmåga.

Ett annat öfversättningsprof, men af Atterbom,
förekommer i samma häfte; det är episoden om Armidas

O ur Tassos «Befriade Jerusalem», men för detta
ryktbara snilleprof skall jag straxt låta Leopold redogöra.

Detta fragment är för ögonblicket tillräckligt bevis,
huru öfver all föreställning oskickligt skolan,
åtminstone i början, gick tillväga i sina öfversättareförsök. Jag
vill ej öka antalet af dessa bevis genom att anföra deras
sonnetter och canzoner, sestiner och terziner, hvilka äro,
om möjligt, ännu odrägligare, ehuru de kunna hafva
den ursäkten att deras versmått äro ännu mera oför-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free