Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enliga med svenska språkets lynne än ottave rime. Dessa
versmått äro helt och hållet produkter af de romaniska
språkens väsende, tillhöra dem och inga andra språk,
lika litet som den nordiska fornyrdalagen eller vår
medeltids folkvisemeter kan tillhöra Syd-Europas tungomål.
Från förkastelsedomen öfver de romantiska versmåttens
upptagande i den nordiska poesien kan man på sin höjd
undantaga ottave rime, som under en skicklig hand
kunna vara användbara i lyrisk poesi, hvaremot de i
den episka sången, i följd af vårt språks rimfattigdom,
måste, genom återupprepandet af samma rimföljder,
hvilket i ett längre poem ej kan undvikas, blifva högst
enformiga. Undantag kan göras för den humoristiska eller
komiska epopéen. i hvilken versifikationens lag icke så
strängt behöfver tillämpas, och der rimfattigdomen
blif-ver mindre derigenom, att äfven sådana ordfogningar
och ord, som eljest i allvarlig stil skulle synas oädla,
der kunna med fördel begagnas. Såsom exempel må
gälla Strandbergs öfversättning af Byron’s «Don Juan».
Hvad de öfriga förutnämiida romaniska versmåtten
angår, så kunna de visserligen egna sig till föröfningar
för en ung verskonstnär, men lära väl svårligen, äfven
när de äro som lyckligast eftergjprda, blifva annat än
öfverraskande prof på författarens virtuositet i det
mekaniska af sitt yrke, hvarvid det poetiska innehållet
blifver något underordnadt.
Hvad jag yttrat om poetiska öfversättningar, gäller
dock uttryckligen sådana, som försökas från de
romaniska språken. Från beslägtade tungomål med ungefär
samma språklagar, samma egendomliga rythm och
språkmelodi, kunna de med fördel göras: så från den tyska
och engelska, och äfven, med vissa restriktioner, från
den fransyska poesien, som, ehuru i grunden romanisk,
likväl närmar sig den germaniska andan så mycket, att
den kan anses såsom en mellanlänk mellan de båda
olika diktningsarterna, liksom hela den franska bildnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
