Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
surdite t af den osaliga Gustaf Adolf. Det sedeförderf*
som under det nästföregående halfva seklet utspridt sig
öfver vårt fädernesland, liksom öfver hela det öfriga
Europa, slog under den nya despotiska författningen så
mycket djupare rötter, som folket genom sin
regeringsform var uteslutet från deltagandet i sin egen styrelse;
följaktligen grundlagsenligt ej hade rätt att sysselsätta
sina tankar med sådana höga föremål, som mest fängsla
den praktiska mannen och leda hans verksamhet på den
rätta banan; och vidare som ingen tryckfrihet lemnade
rum för diskussion af allmänna angelägenheter eller
medgaf möjligheten af den censur öfver den offentliga
moralen, hvilken ensam är tillräcklig att genom sina
välgerningar uppväga alla olägenheter af pressfrihetens
missbruk. Despotien hade hos oss samma påföljd som
i alla andra civiliserade länder, först att öka brotten
och att skyla dem, och slutligen att göra det största af
alla brott, som en medborgare kan begå, uppresningen
mot bestående regering, och följaktligen det tillfälliga
upphäfvandet af all lag och säkerhet i samhället, icke
blott ursäktligt utan äfven berömvärdt. Det politiska
och moraliska eländet slutades genom revolution och
kunde på annat sätt ej slutas.
Det mångåriga förtrycket hade emellertid hos
massan af nationen förslappat medvetandet om dess
ursprungliga rätt till frihet. Under det att hvar och en var, eller
trodde sig berättigad att vara, tyrann i sitt eget hus,
vågade blott få att vara fria inom samhället. Det finnes
intet gift, som värre fräter på Sjelfva kärnan af ett folks
moralitet än denna vana af förnedring, denna förställda
underdånighet, hvarunder tusende dåliga passioner i
hemlighet jäsa. När frihetens dag ändtligen framstrålar
för ett sådant folk, är det liksom yrvaket. Det
öfver-tygas snart att det äger den länge efterlängtade
friheten, men fattar denna lycka till en början helt
theo-retiskt; den talar derom, den skryter deraf, men vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
