- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
446

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållet, ville man medgifva yttranderätten. Åtskilliga
artiklar i Stoekholmstidningarne, äfven Journalen, hade
temligen oförbehållsamt uttalat sådana regressiva åsigter,
hvilket slutligen föranledde Polyfem att i en artikel,
«Huru användes den tryckfrihet nationen vunnit?» utreda
detta ämne. Eget är, att det första kraftiga försvaret
för pressfriheten skulle utgå från den skola, som i
framtiden ej kunde tillräckligt gifva luft åt sitt hat mot
denna frihet (Polyfem III: 16).

«Det låter icke tänka sig, att riksens ständer, vid utarbetandet och
antagandet af tryckfrihetslagen, föreställt sig omöjligheten af dess missbruk,
kvarmed jag förstår ett- fintjigt eluderande af dess bad (för de grofvS
brotten mot denna lag är så öfverflödigt varnadt, att något dylikt ej gerna
kan komma i fråga). Tanken, i stöd af sin absolat fria natur, är så böjd
att utsväfva öfver de gränser, som statsförfattningar kanna draga för dess
yttrande, att dessa aldrig kanna fnllkomligen uppfylla sin bestämmelse i
detta fall, de må vara så stränga som helst. Denna sats Sr så tillräckligen
bestyrkt af seklers erfarenhet, att man onndvikligen måste antaga den som
befyral^ för de män, hvilka stiftat vår grandlag. Na är vår tryckfrihet så
oinskränkt, att man icke kan tänka sig dess atvidgande i förening med
statsförfattningens bestånd, hvilken, som all samhällsorduing, icke är annat
1 sin yttersta princip än en inskränkning af den naturliga friheten. Huru
kan man då föreställa sig, att bland två millioner menniskor, som äro i
besittning af denna vidsträckta frihet att yttra sig, ioke förr eller senare
nå-g<Ja skulle Uppstå, som, rosig af sin frihetskänsla, blefve sjelfsvåldig?
Ständerna ha således påtagligen förutsett mångfaldiga utsväfningar af denna art;
men de hafva stillatigande lemnat dem rum, för att icke, genom
förebyggande af mindre skadliga missbruk, upphäfva möjligheten af de stora
väl-gerningar, som en större frihet måste skänka oss. Möjligheten och
toleransen af dessa missbruk ligger således i planen af vår konstitution ock den
^bérala princip, på hvilken deh är byggd.»

»Hade ständerna icke haft någon annan afsigt med tryckfrihetens
införande än den att göra en tjenst åt dén lärda republiken, så hade de
hvarken behöft att göra den till en grundlag eller utsträcka den så vidt
som de vérkligen gjort. Nu är tryckfriheten åter en så nödvändig länk i
konstitutionen, att denna icke kan existera den förutan, emedan den är dess
fö&lsring Oeh kontroll. Derföre hafva ständerna formligen uppmanat,
ge-ty^ denna lag, hvar och en att yttra sig öfver konstitutionen, med allt
hvad dertill hörer, icke undantagit från granskning någon del af den
allmänna administrationen, eller dem söm besörja den, och på det ingen
betänklighet måtte afskräcka från sådana foretag, hafva de lemnat full frihet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free