Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tåre (t. ex. utgifvaren af «Nytta och Nöje») som icke kutrna skrifva deras
eget modersmål, eller rimma en felfri ballad, trycka recepter för
regeringar, och satirisera öfver händelser, hvilkas gång och orsaker de icke ens
historiskt känna. Men sådant får man förlåta dem: deras skrifter knnna
på annat sätt ieke göras säljbara. Andra aktningsvärda författare, på
hvilkas upplysande statistiska skrifter detta omdöme ingalunda kan lämpas,
lära icke heller förklara det såsom fäldt i sådan mening.»
«Om de såkallade missbruken af tryckfriheten i litterärt afseende har
jag med flit underlåtit att yttra mig. Min förklaring i detta ämne skulle
då urartat till ett försvar för denna tidning och några skrifter, som yppat
lika syftning med den. Det är så länge sedan vi förklara4e våra
grundsatser i den vittra polemiken, och vi hafva så ofta upprepat dem, att de
böra vara kända: att vi skulle ändra dem — derpå är ej att tänka.»
Jag har nu närmast att sysselsätta mig med de
religiösa förhållandena i vårt fädernesland under den
period, hvars vittra historia är föremål för vår
betraktelse. En grundligare och allvarligare uppfattning af
dessa förhållanden var en bland de välsignelser, som
det nya statsskicket efter år 1809 medförde. — Det är
allmänt kändt, huru upplysningens tidehvarf i alla länder
menligt inverkade på religiositeten, ej blott bland de
bildade klasserna utan äfven medelbarligen på den
stora massan af folket. Vi hafva dock ej rätt att för
detta beklagliga resultat af upplysningen obetingadt
för-dömma denna. Tviflet, äfven i den frivola form som
upplysningen alstrade, är dock bättre* än den blinda
bokstafstron, det själlösa bigotteriet, som under den
nästföregående tiden reste kättarebålen och anställde
hex-processerna. Den förståndskritik, som karakteriserar det
så kallade upplysningens tidehvarf, syftade i främsta
rummet på att undergräfva den hittills gällande
auktoriteten, fullkomligt obekymrad om följderna deraf i
politiskt och moraliskt afseende. Den utgick, såsom bekant
är, från ett af de länder, som fortfara att sucka under
den romerska kyrkodespotismens tvång, och blef så
mycket skoningslösare, ju flera grundade anledningar
den hade till anklagelser mot kyrkan, hvilken i en
katho-liks ögon måste sammanfalla med religionen, då all ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
