Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhällsvådligt. Så beskaffadt var det fritänkeri, som
under senare hälften af förra seklet hörde till goda
tonen. Äfven presterskapet kunde ej undgå att i större
eller mindre mån smittas af det tänkesätt, som tillhörde
de bildade i allmänhet. Hos dem, hos den bättre
delen af dem åtminstone, antog detta fritänkeri formen af
en platt rationalism, som ville af kristendomen fasthålla
egentligen endast dess sedelära, sökte bortförklara
underverken och så mycket som möjligt undvek att vidröra
de egentliga trosdogmerna, hvilka man lemnade i sitt
värde. Der orthodoxien sökte försvara sin rätt,
uppträdde den gemenligen i den allrasämsta form. Den
nya theologiska forskning, som blef en frukt af den
Kantiska filosofien i Tyskland, misstänktes af de
gammal-orthodoxe och förstods ej af det yngre presterskap, som
fått sin uppfostran i den nyssnämnda rationalismens
skola. Att undantag funnos, begripes af sig sjelft och vi
hade i det föregående tillfälle att göra bekantskap med
några sådana*). Några af biskoparne på den tiden
voro äfven utmärkta för lärd, äfven theologisk bildning,
såsom Wallqvist och Lindblom. Under dessa
förhållanden af en beklaglig religiös likgiltighet yppades ett
Qch annat försök att modernisera kristendomen eller
göra dess läror, såsom det heter, tidsenliga. Man
klandrade, och med rätta, de undervisningsböcker i
religionen, som hittills begagnats, såsom föråldrade, så till
föreställningssätt som språk: man började yrka på en
förbättring af katekes, kyrkohandbok, psalmbok o. s. v.
De strängt orthodoxe förkastade alla reformförslag och
fördömde filosofien, hvilken förmenades hafva vållat
ett så vådligt nyhetsbegär; de högre bildade, som
insågo nödvändigheten af en förbättring, ville dock ej
lemna den i rationalisternas händer. Förslag gjordes
med större eller mindre framgång. Då uppträdde Po-
*) Se ofvanföre, sid. 62 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
