Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enfaldiga theologer i aflägsna sekler så behagat tolka
bibeln och deraf gjort en dogm. Huru kan man fordra
en sådan sjelfmotsägelse af en menniska, att hon skulle
erkänna såsom rättfärdighet hos det gudomliga väsendet,
hvad hon måste fördömma såsom en grymhet hos en
mensklig varelse? Dock kunde en sådan uppfattning af
den eviga fördömmelsen i ett tillkommande lif stämma
öfverens med den allmänna bildningsgraden i aflägsna
tidehvarf, då man var van att se de timliga straffen
med den yttersta grymhet utdelas; men huru är det
möjligt att förena den med hela sammanhanget af vår
tids högre odling, och särskildt med dess ädlare och
sannare åsigter af straffens natur och ändamål? Om
det är en möjlighet, har jag ingenting deremot. Men
kan det verkligen vara en möjlighet? Det är frågan.
Detta exempel må gälla för* alla. Reformen kunde i
detta fall lika litet som i det föregående uteblifva,
Oaktadt alla protester. Religionsböckerna omarbetades.
Sjelfva dogmatiken kunde ej undandraga sig följderna
af tidsandans påtryckning.
I sammanhang med Polyfems åsigter om
religiositeten förtjenar äfven att nämnas hans uppsats «Om
väl-görandet. En blick på vår tid.» Deri röja sig nemligen
mycket tydliga spår af katholska åsigter. De
uppenbara sig i hvad författaren talar om goda verk och
ger-ningar, och i hans åsigt att all välgörenhet bör vara
direkt utgången från medlidandet, att följaktligen de
hjelpbehöfvandes öde skall bero uteslutande af den
enskilda barmhertigheten. Derföre ifrar han mot
fattigskatt, sällskapers och ordnars allmoseutdelning o. s. v.
Hvad han yttrar om det möjliga skrymteriet hos dessa
senare må vara rigtigt; i allt öfrigt röjer författaren
åsigter, som äro stridande mot den offentliga ordningen
i ett samhälle. Att all välgörenhet bör grunda sig på
den enskilda barmhertigheten, är en vacker fras, på hvars
tillämpning de fattige i första rummet skulle blifva li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
