Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Akademien, der nyttan af sådana akademier i
allmänhet undersökes, den Svenska Akademiens vid dess
stiftelse uppgifna ändamål, och dess i enlighet dermed
inrättade verksamhet granskas. Resultatet deraf kan man
lätt gissa. Jag ämnar ej sysselsätta mig med denna
af-delning, då allt som kan sägas till Akademiens försvar
redan af andra blifvit sagdt. Ett vill jag blott anmärka:
att en akademis verksamhet ingalunda behöfver vara så
ensidig och skråmessig som den här skildras, ehuru
tyvärr ej kan nekas, att de flesta sådana akademier väl
gjort sig förtjenta af de förebråelser, hvarmed de af
Polyfem så rikligen öfverhopas. Att den franska
akademien ännu i dag, ehuru långt mera liberal än fordom,
bibehåller mycket af sin ålderdomligt stela, formalistiska
karakter, och ännu, med fransysk sjelf belåtenhet, hyllar
sina föråldrade esthetiska åsigter, lärer ej kutma
bestridas: huru förhållandet är med den svenska, må
andra med mera obetviflad opartiskhet än jag afgöra.
Säkert är dock, att de vittra akademiernas auktoritet
aldrig blifvit på ett mera grundligt, skoningslöst och
tilllika talentfullt sätt anfallen än i denna afhandling.
Alla allvarets och skämtets vapen hafva stått författaren,
Atterbom till buds.
Den senare afdelningen af denna afhandling
sysselsätter sig med den 8. k. goda smaken. Författaren
menar, att Akademien aldrig på ett nöjaktigt sätt lyckats
bestämma hvad den dermed menar. Några försök, som
den gjort, att definiera den, förkastas, hvarefter
författaren sjelf kommer till den slutsats, att «Svenska
Akademiens smak består i en blind lydnad för det
konventionella, och detta konventionella är fransyskt.»
«Det konventionella», säger han, «betecknar, först och
främst, det skickliga i ett parisiskt sällskapsli£ Hvad
poeten säger såsom konstnär skall på ett hår likna hvad
han säger såsom hofman: det får icke öfverstiga friherre.
A:8, eller grefvinnan B:s, eller kammarjunkaren C:s van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
