Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska vägen verkadt. Den är den absolut nödvändiga följden af den ofvan
beskrifna kristliga kärleken, som är så litet praktisk, att man genast
förlorar begreppet om den, så snart man slår sig på praktiken. Dessa
kristligt goda handliugar komma icke förrän viljan ar så ren, att bon af egen
natur vill blott det goda: men detta viljans renande kan endast ske genom
den kristliga kärleken, genom (man förlåte mig detta bibliska uttryck) den
Heliga Andas gemenskap. Men hvem tror sig väl i stånd att praktiskt
till-vägabringa denna? Eller hvilken praktikus tror på den, då han aldrig ratt
kan förstå hvad dermed egentligen menas?»
«Det gifves således i psalmer alldeles intet praktiskt, hvad man i
allmänhet dermed förstår; och häraf kan man straxt ofelbart sluta, att en
så-kallad psalm, som röjer en sådan syftning, är helt och hållet misslyckad.
Man vare utan bekymmer i anseende till de goda gerningarne; de komma
nog af sig Sjelfva, allenast man låter den gamla genuina kristendomen vara
oanfåktad, och endast sörjer derför att dessa gerningars oundvikliga vilkor,
tro och kärlek, finna i den yttre gudstjensten styrka och näring. Görer
trädet godt, så varder frukten god. Hafven J den kristliga kärleken väckt
i menDiskornas hjertan, så hinnen J knappt nämna dess och trons och
bättringens frukter, innan de redan äro der. Men prediken, yrken, föreskrifven
och befallen, så mycket J förmån; — de skola ändå icke komma, af det
skäl, att ingen mensklig makt kan upphäfva och utrota det anborna onda,
som ensamt gör försoningens nödvändighet, och utån hvilket begreppet om
eu sådan aldrig skulle vara kommet i verlden.»
Den vigtigaste, utförligaste och med största talent
författade esthetiskt-kritiska uppsats, som förekommer i
Polyfem, är «Den nya vitterhetsskolans betänkande om
Svenska Akademien och den goda smaken». Den säger
sjelf, att «den allmänna smakens mellan sömn och vaka
tvekande förlägenhet har föranledt denna skrift, hvars
enda uppsåt är att lemna grunddrag till en allmänt
begriplig utveckling af stridsfrågan mellan oss och våra
motståndare. Må dessa nu», heter det vidare, «lika
öppet och ärligt försvara sig, om de äga några vapen,
eller ock för evärdliga tider erkänna sina besegrare.
Att den unga medelmåttan kämpar för den gamla så
godt hon kan, är i sin ordning. Men att den gamla
lemnat fältet utan svärdsslag, tyckes förråda en knappt
förmodad sjelfkännedom.» Denna uppsats börjar, som
öfverskriften gifver tillkänna, med ett anfall mot Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>