Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna, och stämplat med namnet Fransysk Akademi.
Således var nu också skråordningen bestämd. Denna
Akademi tänkte, kände, skref, dömde, — eller
akäde-mice sagdt: odlade sin nations snille och smak, språk
och seder enligt den «nyttigt ljufva sångmöns visa röst»,
som förkunnades genom damerna i Versailles, hvilka af
naturen ifrade för snarfattligheten,
föreställbar-heten och framför allt sinnesnöjet. (Härtill fogade
engelsmännen under drottning Anna det jQerde
elementet: redbarheten, måhända tagen i dess fullvigtigaste
begrepp.) Och nämna vi nu, till allt det öfriga, den
fransyska klassicitetens tomma, oratoriska tendens i det
tragiska, dess ’ fantasilösa qvickhet i det komiska,
imiterandet af romarnes olyckligaste imitationer, och
ändtligen den oerhörda egenkärlek och fåfänga, som håller
Europa för sitt echo-rum och all annorlunda beskaffad
kultur för barbari: — så står Ludvig XIY:s tidehvarf
lifslefvande framför oss. — — Denna gyllene tid (så
kallades den per antiphrasin) flög hastigt med den
fransyska politiken och moralen ifrån hof till hof, ifrån land
till land, lik en epidemisk smitta. Och just som
Lessing höll på att drifva henne ur Tyskland, kom hon
öfver till Sverge, för att här sluta sin «grand tour» kring
Europa. Då bildades olyckligtvis de män, som hos oss
blifvit vördade såsom klassiska, och då de icke voro så
eminenta hufvuden som Klopstock, Lessing och Goethe,
icke heller, liksom dessa, kunde studera forntidens
konst-lemningar utan fransyska öfversättningar eller
åtminstone fransyska tuber: så förmådde ej svenska
nation-ligheten motväga det inbrytande förderfvet, och den
nordiska kraften gick under i ett djup af skrytande
medelmåtta och löjliga misstag.»
«Det synes nu vara ådagalagdt», heter det vidare,
cd ganska klara ord och ordfogningar, att denna sunda
smak egentligen är ganska osund. Och den som tror
att gammal häfd kan göra det rätta ännu rättare, må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
