Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Sverge utan denna uppmärksamhet för den unga
studentens första snilleprof, hvilken uppmärksamhet väl icke
lärer så helt och hållet vittna om omdömeelöshet, tänk,
säger jag, om Sverge utan den gått miste om Geijer:
det skulle sannerligen hafva varit en större förlust, än
om vi gått miste om hela den nya skolan. Den första,
ännu inskränkta kretsen för Geijers fosterländska
verksamhet var det så kallade Götiska Förbundet. Om dess
stiftelse och verksamhet berättar Geijer sjelf följande (i
supplementhäftet till Iduna, utgifvet 1845).
«1 slutet af 1810 funno sig i Stockholm flere nnga män tillsammans,
som närmare slöto sig till hvarandra för att fortsätta det nmgänge, som
redan tidigt förbundit dem. Med nndantag af tvänne voro de från samma
hembygd, Vermland. De fleste voro barndomsvänner, alla sedermera i
Up-sala akademi-kamrater, nn i hnfvadstaden unga arbetare på den civila eller
militära tjenstebanan. Äfven jag, år 1809 anställd såsom e. o. kanslist i
kongl. riks-arkivet, men följande året nämnd till docent i Upsala, befann
mig, efter återkomsten från en resa till England, i denna krets af vänner.
Med mig och min bror voro vi tolf, af hvilka hälften nn mera är af
döden sk ordad. Hnrn ibland oss förslaget att kalla oss ett Götiskt
Förbund, våra sammankomster stämmor, och i dessa ntmärka oss med
götiska namn först nppkom, erinrar jag mig ej. Hvad jag minnes är, att
det från början var ett skämt och troligen ej blifvit annat, hade ej en af
vännerna påtryckt uppfinningen en annan stämpel.»
«Denne var då varande kanslisten i Eklesiastik-eipeditionen Jakob
ÅdhrbeJth. Af en högst bestämd karakter, som yttrade sig i det största
som det minsta, gaf han denna bestämdhet åt alla sina företag, ibland
hvilka man äfven kunde räkna hans tidsfördrif och nöjen. Ty han bedref
allt med en viss grundlighet och stadnade i intet på halfva vägen. Dermed
förente han det varmaste, redligaste hjerta och en trofasthet utan gräns,
som gjorde honom dyrbar, och ännu gör honom oförglömmelig för sina
vänner. Att i vänskapen npplifva det gamlä nordiska fostbrödralaget, dertill
var han framför alla kallad och värdig. Han tog saken ganska allvarsamt,
och fann öfverensstämmelse, då han framställde den såsom en
moraliskpatriotisk tanka. Man kan anse honom såsom Götiska förbundets
egentliga upphofsman. Han författade inledningen och nttalade grundsatserna
till de stadgar, som uppgjordes och antogos. Götiska förbundets första
stämma hölls under honom såsom ordförande den 11 Februari 1811, då
han äfven valdes till vårdare af förbundets skrifter och handlingar. Under
förbundets utvidgning och snart framträdande verksamhet förblef han i det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
