Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl August Nicander; Crusell, musikern; Wallman,
sedermera lektor i Linköping; Hjalmar Mörner, den snillrika
målaren, samt slutligen under sista nummern, nittiotre,
Joh Fröst, död såsom pastor i Jakobs församling i
Stockholm. Den hufvudsakliga frukten af förbundets
verksamhet var tidskriften «Iduna», hvars första häfte,
författadt af Geijer ensam och inledt med en anmälan
af hans hand, utkom om sommaren 1811.
Iduna möttes genast vid sitt första framträdande af
allmänhetens lifligaste bifall. Det var icke om henne,
såsom om Phosphoros, tvenne olika meningar. Sjelfva
den i litterärt afseende konservativa tidningspressen
visade henne en glad uppsyn, kanske så mycket hellre,
som den, sedan den länge på lif och död bekämpat den
nya skolan, nu ville taga tillfället i akt att visa att den
ej hatade all reform i vår litteratur. Den gamla
skolans populära organ, Journalen, anmäler Iduna med
följande ord*):
«Det har länge varit en allmän och grnndad klagan, att karleken till
våra fornhäfder och vår historia hos oss betydligen kallnat, om icke
alldeles utslocknat. Efter att hafva i fornforskningen uppstigit till en höjd
af ära, som väckt våra grannars beundran, hafva vi stannat der, liksom
hade vår ståndpunkt varit det yttersta oupphinneliga (sic) målet; och
följden af denna inbilskhet eller försumlighet har varit, hvad den alltid är,
att vi snart sett oss icke allenast upphunna utan äfven öfverträffade. Om
jag undantager några akademiska afhandlingar och smärre skrifter, hafva vi
på nära ett halft sekel föga eller intet skattat till detta studium, hvari
våra grannars litterära häfder på samma tid kunna framvisa stora och
förträffliga arbeten. Om man å ena sidan måste medgifva, att vi sakna de
betydliga privata fonder (t. ex. den Arne-Magnusenska kommissionens m. fl.)
till de historiska studiernas understöd, som dessa våra grannar äga, så hafva
vi deremot i den s. k. Tryckeri-tunnan, som ända sedan Gustaf I:s tid
årligen utgått från alla kyrkoherbergen i riket, en årlig och betydlig inkomst
till bestridande af sådana fäderneslandet hedrande och gagnande litterära
företag, som öfverstiga en enskilds förmåga, så vida annars detta understöd, som
vi till betydlig del ha att tacka för den hastighet, hvarmed upplysning och
kunskaper under de förflutna århundraden utbredde sig i fäderneslandet
*) Journalen N:o 195, år 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
