- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
34

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förtjenst dervid var kanske den, att han, ehuru
småningom inseende det ensidiga i denna sin första rigtning,
dock på det hela förblef densamma trogen. Han blef
derigenom Sverges största rent lyriska skald inom sitt
tidehvarf. Och att vara verkligt stor i en art af
skaldekonst är mera än att vara utmärkt i flera. Hade han
sökt tvinga sin natur till ett annat poetiskt
framställningssätt än det honom egna, så hade han ofelbart
blifvit något långt sämre än han blef, utan att ändock
lyckas blifva något väsentligen annat: han hade förblifvit
sig sjelf, men på en lägre grad, och med tillsats af
främmande elementer. Nu växte han till på egen grund;
och den oaflåtliga omsorg, som han egnade åt sin
sjelf-utveckling, befordrade hans manliga mognad, till dess
han omsider befann sig på den upphöjda ståndpunkt af
fri betraktelse, der han, frigjord från sig sjelf och allt
annat, kunde med klarhet dömma om både sig och detta
andra, finna sin plats och platsen för hvar och en
annan. På detta sätt kunde han, ifrån att i sin ungdom
hafva varit en alltid ifrig, stundom ursinnig partiman,
omsider på sin ålderdom framträda såsom en af de
ypperste och oväldigaste af poesiens häfdatecknare.

Hvilken möda Atterbom gjort sig att gifva sina
ungdomspoemer den största möjliga fulländning, kan
man öfvertyga sig om genom en jemförelse af hans
samlade dikter med Phosphoros och Poetiska Kalendern.
Knappast ett enda stycke har undgått total omarbetning.
Denna omarbetning följde än tidigare, än senare.
Romanscykeln «Blommorna», först tryckt år 1811 i
Kalendern för följande år, utgafs åter i helt förändrad gestalt
redan år 1816 i en ny upplaga af nämnda Kalender,
samt slutligen, ytterligare omarbetad, tillökt i
diktsamlingen. Det kan vara intressant att genom en jemförelse
af läsarterna vinna en föreställning om det sätt, hvarpå
Atterbom härvid gick tillväga. Jag väljer för detta
ändamål den allmänt kända, såsom serenad fordom sär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free