- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
33

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var inlägga ett tydligt tankeinnehåll uti de i och för
sig sköna ordmelodier, som han redan hade färdiga och
som han icke ville uppoffra. Denna hans fogsamhet var
en följd af mognande eftersinning, kanske också af hans
vänners föreställningar, ty i början upptog han hvarje
klandrande omdöme med största förbittring, då han deri
trodde sig se antingen brist på förmåga, eller brist på vilja,
att fatta den poetiska skönheten, och i sina granskare
följaktligen antingen dumhufvuden eller skurkar. Han
insåg icke straxt i början, att det gifves mer än en art
af poetisk skönhet, och att den ena kan hafva
öfver-vägande sinne för den ena arten, den andra för en
annan. Den romantiska vildskogen har ej samma behag
för den, hvilken vant sig vid den städade lustparken, som
för vallgossen, hvilken en gång blifvit van vid den förras
svårigheter. Den, som njuter i fulla andedrag af en
skulpturbild eller en tafla, kan förblifva jemförelsevis
kall vid den skönaste musik, och tvärtom. Samma
person, som hänföres af «Iliaden», kan fatta vämjelse för
«Kaiser Octavianus», o. s. v. Det är endast af den
grundligaste esthetiska bildning som man kan fordra
det omfattande esthetiska omdöme, som förmår göra
rättvisa åt alla arter af skönhet och, i större eller
mindre mån, njuta af dem alla. Det var t. ex. en period
af Atterboms lefnad, då han obetingadt fördömde
Da-lins poesi, derföre att han (kanske förledd af en allmänt
gängse anekdot) i densamma trodde sig upptäcka
frånvaron af allt musikaliskt sinne. Orättvisan af denna
dom erkände han sedan. Lika orättvist skulle det hafva
varit att förkasta Atterboms poesi derföre, att der röjer
sig ett öfvervägande musikaliskt element, som i
början ville göra sig gällande med undertryckande af det
poetiska.

Det var med mycken ansträngning som Atterbom
arbetade sig upp ur det drömlika musikaliska kaos, hvari
hans poetiska genius i början var fången. Hans största

Malmström. V. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free