Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag vet, att den flyktige lemnar mig snart:
Som vattnets och ilens, är kärlekens fart!
Men fägringen lockar mer fagra igen,
Och svårast af allt är en enformig vän.
Gemensamt, som solens, är skönhetens sken;
Blott dåren vill njnta den fria allen!
Dess låga vid stjernornas pulsar är tänd.
Att dyrkas af stoftet, från himmelen sänd!
Ett hjerta blott slår i det eviga Allt!
En lag blott jag lyder: hvad detta befallt!
I tusende skepnader klappar dess blod,
Och alla sig läska ur tidernas ilod.
Min heliga urbild mig meddela lär
Den fröjd, som gaf lifvet och lifvet förtär;
Och medan sig tornar förgängelsens våg,
Mer rythmiskt blir ilande timmarnas tåg.
Så kyssens i ådrorna blixtrande kraft,
Och nektarrchampagnens astraliska saft,
Och ambran, som höjs från mitt purprade bräm,
Förklara dig blommornas drottnings system.
Redan i andra upplagan af 1812 års Poetiska
Kalender (hvilken upplaga utkom 1816) hade, enligt hvad
redan är anmärkt, detta stycke undergått omarbetning;
i de 1837 utgifha Dikterna förekommer det slutligen,
efter ytterligare ändringar, i följande skick, likväl med
bibehållande af 1811 såsom angifvande tiden för dess
författande:
Den lefvande fallhetens yppiga prakt,
Den eldiga kyssens bernsande makt,
Sötman af lifvets festliga dag, —
Skänkte mig hulda Nornors behag.
Spinnande årens ändlösa garn,
Smycka de vårens skönaste barn:
Kinder af purpur! mun af korall!
Perlor om halsen af daggens kristall!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
