Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lånte fargorna till sagans dagar
Af de granna molnens aftonfärd.
Ack! helt visst min pensels urbild svafvar
På ditt klot, i oförgänglig vår;
Hör min suck, som genom qvällen bäfvar,
Svarar honom med en stjernetår.
Mins du, när jag, brådskande och illa,
Skar i lönnens bark ett älskadt namn,
Hvem som, att sin konstnärs ängslan stilla,
Smög sig i hans lyckligt häpna famn?
Gladt ditt öga skälfde då i bäcken,
Vid den dam, jag byggt af gyllne sand,
Och på rika kullags blomstertäcken
Sprungo himlabarnen hand i hand.
Dn, som ej föråldras kan med tiden,
Säg, hvi finnas väl för hjertat år?
Klara hem för kärleken och friden,
Säg mig, hvarför ungdomen förgår?
Derefter må följa den äldsta redaktionen, af 1811:
Till Aftonstjernan.
(l:sta nppl. af Poetisk Kalender för 1812.)
Än do tindrar, bleka älskogsstjerna!
Vänligt fram igenom himlens blå.
Ack! min moder såg ditt ljus så gerna
Mellan nattens bloss på fästet stå.
Silfverklar du blänkte fram i lunden
Vid min moders röst så mången gång,
Då jag slumrade, i lindan bunden,
Lyssnade du till den huldas sång.
Kring min vagga dina strålar lekte,
När jag sof nti min moden sköt;
Och ditt skimmer hennes kinder smekte,
När hon vid min sjukbädd tårar göt.
Malmström. V. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
