Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem sina mysterier, och meddelade dem i deras verkstäder de
mångfaldigaste krafter, eller de rigtiga sidorna och åsigtspunkterna af sin enda
allmänna kraft, till att experimentera öfver: så försvunno dessa genast åter
undan deras ögon, då de för hvarje kraftyttring behöfde till dess
förklarande ett särskildt substrat för en materie, eller, såsom kemisterna kalla
det, ett ämne (stoff?); hvilka ämnen visserligen äro högst vilkorliga
hypo-theser, då de, icke ansceptibla af någon vägning, genom intet sinne kunna
uppfattas. De bevisa derigenom att de blott grofsinnigt betrakta materien;
ty hvad såsom materie förekommer oss, är endast ett residuum, man kunde
säga en minnesvård, af krafter, som hafva satt sig i jemnvigt till ett
varaktigt förhållande. Det förstås af sig sjelft, att, vid en sådan krass
materialism, det måste stå sämst till med förklarandet af lifvets fenomener; ty
organismen är en sådan naturprodukt, hvaruti det hela måste tänkas före
dess delar, hvilka först genom det hela erhålla sin bestämning. Den
lem-nar oss redan i smått en ganska tydlig bild af universum, emedan den är
en sig sjelf producerande produkt, och bär i sig en del af den allmänna
eviga skaparkraften synbarligt inpreglad. Äfven den oändliga
vexelverk-ningen, i hvilken hvar och en verkan återigen är orsak till sin orsak, är
oss i organismen klarast uppenbarad. Men just derföre begriper ingen
något om organism, som icke redan medför naturens idé i sin åskådning;
också se vi, att fysiologien antingen har belastat sig med de grundlösaste
och mest förvirrade hypotheser om mekaniska och kemiska verkningsarter
(d. v. s. sådana, som på visst sätt upphäfvas genom organism och endast
vilkorligt knnna der äga rum)* eller ock rentut tillstått sin oförmåga att
upplösa gåtorna af lifvets hemligheter.»
«Men emot astronomiens tillförlitlighet och fullkomliga vetenskaplighet
finnes väl .ingenting att invända? — Visserligen förtjena dess noggranna
observationer, dess sinnrika och invecklade kalkuler, att hållas i högsta ära.
Men när man prisar vår tids astronomiska framsteg, måste jag först och
främst anmärka, att de vigtiga upptäckter af naturordningar och naturlagar,
genom hvilka den närvarande astronomien bekommit sin skepnad, redan
gjordes i den moderna odlingens äldre epoker, af Copernicus, Kepler m. fl.,
ochr sedan endast blifvit vidare utbildade. Synglasens förbättring, som åter
beror på optiska uppfinningar, har största andelen i de nyaste upptäckterna,
och. man må väl fråga, om dessa äro mera undransvärda än de
iakttagelser och uträkningar till och med af stora himmelsperioder, dém Egyptierna,
Babylonierna och andra tillvägabragt utan så konstiga verktygs understöd,
och lemnat oss i arf från de äldsta tiderna. Redan pythagoréerna kände eller
förmodade solsystememas flerfaldighet, och blott genom Aristoteles blef den
motsatta läran om jorden i medelpunkten och himlakropparnas rörelse kring
henne, fixerad för hela medeltiden. — Man upphöjer i synnerhet den
sublimare föreställning, som teleskoperna förskaffat oss, om verldens omätliga
omfång; man nttömmer sig i arithmetiska uppgifter icke allenast om stor*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
