Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n.
Nya skolans storartade vexelbeprisning. — Atterboms recension öfver
Hammarskölds Poetiska Studier oeh hans esthetiska theori. — Recension öfver
Geijers öfversattning af Macbeth. — Nya skolans filosofi. — Hufvud*
anfallet på Svenska Akademien och Leopold. — Allmänna Journalen
om den nyaste filosofien. — Den Schellingska filosofien i allmänhet;
dess förhållande till naturvetenskapen. — Naturens nattsida: Schubert;
Justinus Kerner. — Tillämpning häraf på nya skolan i Sverge. —
Nya skolans religiösa ståndpunkt; Allmänna Journalen derom.
Bland mängden af de förebråelser, som gjordes
fos-foristerna af deras vedersakare, kunde ingen anses mera
rättvis, än den, som drabbade deras naiva oförsynthet att
oupphörligen berömma hvarandra, d. v. s. i grunden sig
sjelfva. Så utropades Atterbom, såsom utgifvare af
Poetisk Kalender, af sina egna medarbetare deri, för
«Sver-ges yppersta skald». Man var till och med en gång
nog taktlös att, under Atterboms utländska resa, öppna
Kalendern, som dock fortfor att bära hans namn såsom
utgifvare, med en tillegnan till honom sjelf. Det var
Kalendern för 1819, och den då tjuguårige Zeipel var
lofsångaren. Dessa kalendrar, utgifna af Atterbom,
recenserades årligen på det mest lofprisande sätt i
Litte-ratur-Tidningen, i hvars redaktion äfven Atterbom och
andra deltogo, ehuru Palmblad var hufvudredaktören.
I samma Litteratur-Tidning anmäldes äfven vännen
Hammarskölds lärda och vittra lukubrationer på ett sätt,
som kunde förleda den mindre sakkunnige att anse
Hammarsköld för en skald, om icke af första rangen,
åtminstone den ypperste af Dii minorum gentium (andra
rangens poeter), för en vetenskapsman af hittills ohörd
lärdom, och för en filosof och konstkännare, som kunde *
intaga sin plats bland de förnämste. Sådant kunde
visserligen hafva väckt snarare åtlöje än harm, om dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
