Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får, vilsegånget med den tanklöaa hopen, i slammer och i oförstånd,
än öfver nittionio — med fint vett, med ntsökt smak, med odlade
aeder begåfvade, aom — ingen bättring behöfva.»
«Härmed icke nekadt, att man ej bland Lehnbergs skrifter skulle träffa
herrliga utgjutelser af ett äkta kristligt sinne: de finnas öfverallt strödda i
. dessa verk, och i den ypperliga predikan på Påskdagen (1 del., s. 143),
kläder det mest hänförande språk de skönaste, de mest anderika tankar.
En mild ande aväfvar här öfver det hela: i tonfallens musik har
predikanten öfverträffat sig sjelf. För öfrigt saknar den Lundska recensentens
anmärkning icke all grund, att början och slutet af Lehnbergs tal vanligen
äro de starkaste. Öfver predikningarnas indelning skulle en grundlig
theo-log ha mycket att invända. De bibliska språken äro sparsamma, men
öfverallt väl använda.»
Nyss anförda recensioner voro införda i årgångarna
1813 och 1814. Under de närmast derpå följande åren
möta vi derstädes tvenne andra af vigt, nemligen, i 1815
års serie, en öfver Svenska Akademiens då utgifna
Handlingar, författad af Atterbom, och, i årgången 1816, en
annan öfver Leopolds Samlade Skrifter, undertecknad
Palmblad. Den förra af dessa, i hvilken författaren,
närmast med anledning af Geijers prisskrift om
inbillnings-kraftens betydelse för uppfostran, inlåtit sig i
äfventyr-liga naturfilosofiska spekulationer, gaf första uppränningen
till en strid med den gamla skolans organer. Denna
polemik, fortsatt.i åratal, förbryllade och förbittrade
Atterbom till den grad, att han bröt tvärt af sina
vidlyftiga explikationer och iså att säga rymde fältet, för att
i främmande länder söka klarhet och visshet i de frågor,
som för honom ännu voro dunkla och kaotiska.
Becen-sionen öfver Leopolds skrifter är temligen moderat och
vill vara rättvis, liksom Palmblad i allmänhet temligen
tidigt lärde sig att lägga band på sin fosforistiska
stridslystnad. Jag återkommer i det följande till båda delarna,
sedan jag först betraktat några andra omständigheter af
skolans verksamhet, och särskildt ett karaktersdrag, som
för hela skolans väsende är så betecknande, att det i en
skildring af fosforismens historia omöjligen kan förbigås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
