- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
160

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den konstnärliga mottaglighet, som Fichte helt och
hållet, saknade.

Till hvilka villfarelser pantheismen än i en senare
tid gifvit anledning, ursprungligen var den en lyftning
af den religiösa känslan. Mot ensidigheten af den
forn-kristliga kateketiken, som var oförmögen att förstå
verl-den, om den icke i hvarje ögonblick tog helvetet till
hjelp för att korrigera Guds eviga räknefel, var det ett
religiöst framsteg, när man upptog det onda i
verlds-planen och betraktade det som ett öfvergångsmoment
till den gudomliga idéns förverkligande.

Det vigtigaste arbete, i hvilket Schelling sökte
af-runda sin naturfilosofi till ett slags system, var boken
«von der Weltseele (om Verldssjälen) 1797; en
hypo-thes ur den högre fysiken till förklaring af den allmänna
organismen, jemte en afhandling om förhållandet af det
reala och ideala i naturen, eller utveckling af
naturfilosofiens första grundsatser i tyngdens och ljusets
principer.» — Denna bok har i senare upplagor blifvit i
många detaljer omarbetad, utan att dees grundrigtning
blifvit väsentligen förändrad. — Det är
anmärknings-värdt att Goethe fann så mycket behag deri. Goethe
gick i sina studier af naturen ut på att så klart och
objektift som möjligt i sig upptaga företeelserna;
Schel-ling deremot börjar genast med att förklara; han söker
återföra det mångfaldigaste till enhetliga principer, och
menar sig hafva gifvit en förklaring, när han sätter de
metafysiska begreppen i förbindelse med fysiska lagar.
Bokens grundprincip kan uttalas i ungefär följande sats:
«Lifvet är icke egenskap hos eller produkt af materien;
utan tvärtom materien en produkt af lifvet; organismen
är icke en egenskap hos enskilda naturting, utan
tvärtom äro de enskilda naturtingen lika många
inskränkningar eller enskilda åskådningssätt af den allmänna
organismen.» — Om denna tanka är spinozistisk, så
framträder i utförandet af det enskilda ganska ofta Ja-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free