Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifves», heter det, «i sista och högsta instansen intet annat
vara än vilja. Vilja är urvarandet, och på denna allena passa
alla dess predikater: grund- eller orsakslöshet
(Grund-losigkeit), evighet, oafhängighet af tiden, sjelfbejåkning.
Hela filosofien sträfvar endast derhän att finna detta
högsta uttryck.» Kants ensidiga skola har på ett rätt
sätt uppställt den fria viljans princip till motsats mot
naturen, och på sätt och vis tillintetgjort denna. «Med
sådana abstrakta begrepp, som den nyare filosofien, af
omsorg att så långt som möjligt afiägsna Gud från all
natur, oupphörligt framdrager, låter sig öfverallt
ingenting uträtta. Gud är något mera reellt än en blott
moralisk verldsordning, och har helt andra och mera
lefvande rörelsekrafter i sig än abstrakta idealisters
torftiga subtilitet tillägger honom. Idealismen, när den
icke har en lefvande realism till bas, blifver ett lika
tomt och abstrakt system som det Leibnitz*ska,
Spinozi-stiska eller hvart och ett annat dogmatiskt system. Hela
den ny-europeiska filosofien från dess begynnelse (genom
Descartes) har denna gemensamma brist, att naturen
icke är till för henne, och att hon saknar lefvande
grund.»
Då Gud alltså har grunden för sin existens i sig
sjelf, så måste filosofien särskilja denna grund från hans
existens, hans natur från hans väsen, och på sätt och
vis ställa dem i motsats mot hvarandra. Detta är en
anderik tanke, men det vidare utförandet deraf är helt
och hållet poetiserande. Man igenkänner deri det ifriga
studiet af kyrkofäderna, i synnerhet den helige
Augustinus, vidare Jak. Böhme och andra mystici, man märker
äfven inflytelsen af nyare theosofer. Följande ställe,
som innehåller kärnan af hela den temligen vidlyftiga
deduktionen, skulle på ett aningsfullt sätt beröra oss i
ett skaldestycke; men man kan icke säga att det
bibringar förståndet, hvilket Schelling i denna skrift mot
den Kantiska methoden sätter öfver förnuftet såsom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
