Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han försvarar identitets-filosofien mot vedersakarnes
förebråelser, att den skulle fullständigt identificera natur
och ande, godt och ondt, är ännu helt ocb hållet
filosofisk. Han visar att man missförstår identitetens
begrepp, om man icke medtager deri motsättningen»
moment. Den logiska satsen är icke, såsom den
mathema-tiska, blott identisk, den skiljer predikatet från
subjektet, då den lägger det förra till det senare. Denna
ganska rigtiga anmärkning borde hafva föranlåtit
identi-tets-filosoferna att strängare fasthålla i ögonsigte skil—
naden mellan subjekt och predikat.
Den sista och högsta frågan i all filosofi är denna;
huru den i det menskliga lifvet påstådda frihet
sammanhänger med den i naturen herrskande nödvändigheten?
Genom Jacobi hade den fördomen fått inträde, att hvarje
systematisk filosofi förnekar friheten och måste förneka
den, om hon vill vara upprigtig. Schelling hade nu lätt
möda att bevisa, att Jacobi missförstått det höga begrepp
om frihet, som Spinoza uppställt, och hvars uppfyllelse
finnes hos Gud, nemligen att endast bestämmas genom
sin egen natur. Han erkänner sig vara spinozist, men
endast såvida Spinozismen såsom underordnadt moment
är upptaget i den ideala filosofien. «Felet i hans system
ligger ingalunda deri, att det sätter tingen i Gud, utan
deri att de äro ting.....Han behandlar äfven viljan
såsom en sak, och bevisar sedan ganska naturligt, att
den i hvarje fall af verksamhet måste vara bestämd af
en annan sak, o. s. v. i oändlighet. Deraf liflösheten i
hans system, torrheten i formen, torftigheten af
begreppen och uttrycken, det obevekligt sträfva (herbe) i
be-stämningarne; deraf också ganska konseqvent hans
mekaniska å&igt af naturen.» Den idealistiska
naturfilosofien deremot söker att förandliga den vanliga fysiken
genom att upphöja den till det ideella området; i
friheten finner hon den sista akt, hvarigenom hela naturen
förklaras till känsla, intelligens, slutligen vilja. «Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
