Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derigenom sina egna tankar, och hade dessutom af sina
tyska förebilder lärt den oseden att i rent litterära
skriftvexlingar tillåta sig verkliga grofheter och
otidigheter mot sina vedersakare. Den stridsskrift, hvarom
nu är fråga, innehåller likväl så mycken sanning, så
många sunda omdömen om den nya filosofiens betydelse
i spekulativa vetandets stora sammanhang, att man
måste beklaga dels att den vanställes af personlig
förbittring och sekteriskt öfvermod, dels, och i synnerhet, att
den förlorar sig i äfventyrliga hugskott, som förringa
värdet af de verkliga sanningar, från hvilka de utgå,
och slutligen så samman trassla sig, att författaren måste
uppgifva hoppet att kunna nöjaktigt reda dem,
tvär-stannade utan att hinna några resultater af sin hittills
gjorda deduktion och derigenom ingaf allmänheten ett
rättmätigt misstroende till den nya filosofiens förmåga
att begripa sig sjelf och göra reda för sina egna
öfver-tygeleer.
Yi lärde i det föregående känna en del af en artikel,
hvari Atterbom sökte göra reda för en af den
Schel-lingska filosofiens hufvudpunkter. Detta är måhända
hans bästa artikel; också lyckades han deri till en viss
grad och skulle hafva lyckats fullständigt, om han
ifört-sättningen af sin utredning hållit sig strängt till sitt
ämne, utan alla utflykter på fantasiens fält. Men äfven
dessa afvikelser voro karakteristiska för den filosofiska
rigtning, som han ville beskrifva. Hans mästare och
raedlärjungar gjorde alldeles på samma sätt, —
Emellertid framhållas i samma uppsats vigtiga synpunkter
till belysning af naturfilosofiens innersta väsen,
hvarigenom den gjorde anspråk på att utgöra ett framsteg
framför den föregående subjektiva idealismens ensidiga
transcendens, i hvilken natur och ande förhöllo sig till
hvarandra såsom motsatser, hvilka -städse tåga med
hvarandra i en strid, hvari naturen oupphörligen borde
kuf-vas. Schellingianismen deremot yrkar på identiteten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
