Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(eller illa) efteråt som förut, oaktadt hon försvarade sig
nästan så oskickligt som möjligt. Hon hade nemligen
råkat ut för en vedersakare, som alldeles icke begrep
det system, som han anfaller (hvilket han bevisar i
nästan hvartenda citat han gör, hvilket han hvarje gång
missförstår, i fall man ej får antaga att han uppsåtligen
vränger det), och i sjelfva verket föga tror på det
system, som han försvarar (hvilket man rätt väl kan läsa
mellan raderna). Hela polemiken var tydligen beräknad
på chikan.
Jag inlåter mig icke på detaljerna af denna
kontrovers, som genom de oupphörliga missförstånden förlorar
allt intresse. Hufvudargumentet är: att den
Schelling-ska läran bortfilosoferar eller, hvilket är detsamma, i
grunden förnekar hela försoningsläran, sådan den
inne-hålles i vår dogmatik. Denna beskyllning är densamma,
som drabbar all filosofi, när den gör den positiva
religionen till föremål för sin spekulation och vill uppvisa
förnuftsnödvändigheten af dess dogmer. Sannt är, att
enligt den Schellingska religionsfilosofien försoningen
betraktas såsom en absolut process inom andens verld,
hvilken af evighet fortgått och fortgår; men dermed har
denna filosofi ingalunda förnekat möjligheten eller
verkligheten af denna försonings historiska uppenbarelse i
ett visst tidsmoment, såsom en yttre bekräftelse på dess
inre eviga nödvändighet. Så till vida har filosofien rätt.
Men en annan fråga blifver alltid, om, såsom filosoferna
mena, denna spekulativa uppfattning af trosdogmen
verkligen till alla delar koinciderar med det allmänna
religionsföreställningssättet. Vi frukta att hvad
filosofien menar med sin försoning ändå är något annat än
hvad menige man derunder föreställer sig. Jag
erkänner att en filosof, som nitälskar för den orthodoxa
theo-logien, alltid förefaller mig litet misstänkt att vara,
antingen för litet filosof att tränga till de yttersta konse-
Malnutröm. V. ■ ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
