Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ett förvånande bevis till hvad grad dristiga försäkringar hos oss
förmå att göra trodt äfven det otroligaste lemnar, i närvarande fall, den
omständigheten, att ajelfva denna filosofi i fem §r oupphörligen anklagats för
sin stridighet med den uppenbarade religionen, och nnder hela denna tid
icke ens försökt att inlåta sig i någon formlig vederläggning af deasa
anklagelser, ännn mindre att lemna någon hel och fullständig framställning
af sina grnndsataer i religiöst afseende. Om skrytet öfver deras religiösa
värde redan. ntgör den giltigaste anledning och den tillräckligaste rättighet
att underkasta dem en pröfning, så ikläder sig detta skryt, genom
tystnaden vid alla beskyllningar för motsatsen, egenskapen af den högtidligaste
uppmaning till hvem som det kan, att ändtligen framställa de nya
skrifternas grundsatser vid sidan af deras löften och deras försäkringar.
Författaren anser sig så mycket mera skyldig att hörsamma den, som han
derige-nom tillika uppfyller en pligt mot sig sjelf: den att genom egen
undersökning förskaffa sig öfvertygelse i ett ämne, som äger hans (och förmodligen
hvarje läsares) lifligaste deltagande. Hans samvete säger honom att han
redligt uppfyllt den.–-Då författaren redan anmärkt, att ingen hel
och fullständig framställning af de nya lärornas förhållande till religionen
blifvit af deras anhängare allmänheten meddelad, så följer deraf att ingen
sådan kan, genom de utdrag, som han till aina anmärkningars bestyrkande
ämnar anföra — på något sätt stympas eller vanställas; det eljest
vanliga inkastet mot sådana anföranden. Allt hvad de i detta hänseende
lemnat, består; endast af fragmenter, af anmärkningar, framkastade ofta af
de obetydligaste anledningar, i recensioner och noter under recensioner, i
afhandlingar och noter nnder afhandlingar. Så finnaa t. ex. i recensionen
af Svenska Akademiens Handlingar, bredvid panegyriken öfver Swedenborg
(som icke var en af de aderton), och bredvid förklaringen «huru kroppen
är den för sig sjelf objektblifna hjeraan, och menniskan naturens hjerna,
hennea öga ljuset 8jelf och hennea näsa sätet för naturens urelektrism» —
aå finnaa, säger jag, jemte dessa löjligheter och med dem inblandade,
äfven märkvärdiga vinkar om akapelsena och återlösningsverketa hemligheter;
ja ajelfva «Freliminärema till en poetik» och «Anmärkningarna vid grefve
Ehrensvärds konstfilosofi» i Phosphoros, innehålla märkliga bidrag till
reli-gionsmysteriernas förklaring.»
«Hvart och ett af deasa utdrag utgör således på det ställe, der det
förekommer i de citerade 8krifterna, ett litet helt för sig, likaom oaserna
i öknen eller öarne i hafvet, och författarens åtgärd har endast varit att
till andra resandes eller nyfiknas tjenst, utan minsta förändring, upptaga
dem på ain karta, i den 8kapnad de förekomma. Som hans afsigt endast
varit att sammanställa hvad de nya litteratörerna lofvat på svenska med
hvad de hållit på svenska, så har det ej tillhört honom att söka den vidare
utvecklingen af deras satser i tyska skrifter af det system, hvartill de
bekänna sig. Han fruktar ej heller att andra 8tällen i de citerade skrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
