Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är det sannt, att äfven gubbar fattas
Utaf månaflsraseriets ström,
Att de gerna låta sig beskrattas
För ett uns af gossarnes beröm?
Att med Pindens döttrar och behagen
Dansas polskor efter hornmusik,
Och att första sångaren för dagen
Kallas den, som trotsar all kritik?
Är det sannt, att oblyghet allena
Gäller mest uppå er gamla jord;
Att i vers man alltid måste skena
Och i prosa nyttja låga ord?
Att man våldför sjelfva allmänheten,
Som det vittra kramet ej förstår,
Håller fort och trycker i förtreten
Med en viss förlust från år till år?
Är det sannt, o blott till hälften bara,
Hvad som säges om ert usla klot,
Frukten då med skäl den största fara
Vid de ljungande kometers hot.
Ty, när dårskap tager öfverhanden,
När förnuftet kastas öfverbord,
O, då nalkas han. den stora brånden.
Som akall rensa ogräs från er jord!
Svar,
(Allmänna Journalen 1814, N;o 216.)
Å min herres sista får jag äran
Lemna det till svar som hastigast,
På herr Amadeuses begäran.
Att han råkat för en sjukdom fast:
Han dras nu med messling, stackars gosse,
Polyfåmos är i Westerås
På oxmarkna’n — och en satans frosse
Merglar ut ***’s ben, gunås!
Detta skulle jag vid handen gifva;
Men hvad mer min herre veta vill,
Lära herrarne väl sjelfva skrifva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
