- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
220

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag har anfört tillräckliga profstycken på den
särskilda sida af polemiken mellan den gamla och den nya
skolan, som begagnade den poetiska satiren eller
parodiens vapen. I detta stridssätt var den gamla skolan,
länge deri öfvad, öfverlägsen den nya. Denna sida är
mindre ovigtig än den kanske vid första påseendet
synes, ty det var måhända den, som förvärfvade sitt parti
de flesta anhängare. Den stora massan af läsare tycker
mer om att skratta än reflektera, och mången, som g af
de långa theoretiska undersökningarna på båten, utan
att genom dem bevekas att stadga sin opinion i den
stora tvistefrågan, mottog det lifligaste intryck af dessa
poetiska karikatyrbilder, och fattade enligt dem en lika
varaktig som skef och förvänd föreställning om de
föremål, som med afsigt blifvit förlöjligade. Mången, som
hade ett högst oredigt begrepp om den stora stridsfrågan,
hade dock lärt sig utantill de mer och mindre qvicka
slagdängorna om densamma. Ur poetisk synpunkt hafva
dessa polemiska versfabrikater i allrqänhet ett ganska
underordnadt värde. De sakna till och med stundom,
hvad de minst kunde umbära, qvickheten, utan hvilken
de äro endast råa och elaka eller matta och fadda.
Dem, som jag här ofvan anfört, vill jag ej sätta
särdeles högt: synnerligen är korrespondensen från och
med månen något långdragen och endast ställvis
små-qvick. Den bästa bland dessa polemiska bitar är den
lilla sonnet-cykeln af Valerius, dels genom sin fina ironi,
dels genom den godmodighet, som utmärker det hela,
och som vittnar så mycket fördelaktigare om författarens
upphöjda tänkesätt, som näst Leopold kanske ingen
hade större skäl att beklaga sig öfver personliga
förolämpningar och orättvisor ifrån nya skolans sida än just
han. Mycket olika äro dessa sonnetter i den form, hvari
de förekomma i författarens samlade skrifter. Jag skall
nu meddela dem i deras ursprungliga skick:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free