Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
Bläcket.
Du helga källa, af hvars dunkla åder,
I evig sugning, svälla ljusa pumpar,
Du Isis-mor till meningar och plumpar,
Som skifta rikt i trasans blekta våder!
Vid dina böljor sitta tjocka råder,
I morgondrägt, på embetsmanna-gumpar,
Och mången qväll, med nötta fjäderstumpar,
Förstulet smuttas du af smala nåder.
Du grumlar kabinetten med din välling,
Du alstrar skald- och skuldbref i din lägel,
Och spilles än på ryktet, än på kråsen.
Förutan dig ej framträdt jätten Schelling,
Ej Arnim, Tieck, La Motte-Fouqué och Sehlegel;
Och dock hvad vore du, förutan gåsen!
Epilog.
Treklangen skapar ackord, och all ackord är en treklang;
Tre sonnetter jag sjöng, — dock jag ej sjöng mer än en.
Spridt, med ljuf harmoni, men i skilda hörbara toner,
Smälter mitt Melos ihop till sitt ursprungliga ett.
Penna, papper och bläck, och bläck och papper och penna
Evigt behöfva hvarann, ingen af dem har ett sjelf.
Medel och rymd och kraft, fördelta i trehetens former,
Famna i enhetens punkt verkningens herrliga allt.
Innan jag för denna gång lemnar den versificerade
striden, vill jag blott anföra ännu ett litet skämt, ehuru
versen der spelar en blott underordnad roll (Allmänna
Journalen 1816, N:o 6):
Hvad är språket? Hvad är menniskan? Hvaraf är naturens
öra? och hvad är musik?
«Språket är den rena mensklighetens form, den eteriska malm, af
hvilken förnuftet gjuter sina tankbilder i oräkneliga grupperingar. Men det
är ej blott en liknelse att betrakta språket som ett malmartadt ämne;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
