Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undanröjt alla öfriga hinder för framträdandet af
positiva former i vetenskap, religion och konst, måste den
sluta med att undanrödja sig sjelf såsom det vigtigaste
hindret». — På ett annat ställe säges reformationens
kemiska förståndsprocess har upplöst sig i en
fullkorn^-lig dekomposition af alla sina beståndsdelar, och att det
uppväxande slägtet icke finner någonting af sina
upplysta förfäder qvarlemnadt att protestera för». — Vidare
åte* på ett annat ställe, «att Zinzendorfs sekt hatas af
de strängt ädla protestanterna — emedan den in
rymmer andakten ett öfvervägande herradöme; — att
följaktligen protestantismen icke allenast icke gynnar
andakten, utan äfven hatar den?» Jag stannar ej vid
Journal-författarens vederläggning af dessa punkter, då
de i sjelfva verket ej behöfva någon vederläggning för
den, som vet hvad protestantismen innebär.
Vigtigare är den tredje anklagelsepunkten,
nem-ligen skolans försvar för religiös intolerans och
förföljelseanda, äfvensom för hierarkiska grundsatser i allmänhet.
Derom yttrar Journalen följande:
«Den tafla vi framställt af nya skolans antiprotestantism och
ka-tholicitet skulle ej vara fullständig, om den saknade försvaret för religiös
intolerans och förföljelseanda. Se då här ett sådant, som man skulle tro
hafva flutit ur någon storinqvisitors penna under de mest fanatiska
seklerna:
««Hvar och en konstituerad kyrka måste betraktas såsom en stat, och
liksom den politiska staten har full rättighet att bestraffa och förfölja hvar
och en, som sätter sig upp emot eller förstörande vill inverka på dess
konstitutionella lagar, likaså har den eklesiastika staten full rättighet att hålla ifrån
sig dem, som vilja undergräfva dess grundvalar; ty gifvet tyckes det vara,
att, vill man tadla det eklesiastiskt-patriotiska hatet, så måste man af
samma skäl tadla och fördömma det politiskt-patriotiska. Likväl skulle utan
detsamma ingen stat kunna bestå. Men då kyrkan likväl till sin
organisation i tiden är en jordisk anstalt, bör det lätt kunna inträffa, att den icke
alltid tillfredsställer en mera djupt trängande andlig längtan. Utbildas denna
individuella längtan till sammanhängande opposition mot det herrskande
kyrko-begreppet, så uppkommer hvad man kallar kätteri (haeresis), och om
an-hängarne af detta kätteri gå nt på att utbreda sina grundsatser och för
sin del stifta en egen kyrka, framstår sekterism. Skulle då ej den herr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
