Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
akydd i det granna féalottet, så sammanstörta hastigt de prålande väggarna,
och J kännen eder öfvergjutne af en kall, sjunkande dunstmassa.»
«1 fall man skulle finna, att denna teckning är uppdragen efter
naturen, och icke af hatet eller afunden, så torde man lätt kunna förklara sig,
hvarför man med nöje läser herr Tegnérs småstycken; ty konsten är så
mångsidig, att en verklig talent, äfven der den är ensidig, för en stund
behagar oas. Men man får icke läsa många på en gång, ty man kommer
derigenom i en art svindel, som efterlemnar slapphet. Man begriper nu,
hvarför herr Tegnér, ehuru han hittills endast visat sig som lyrist, icke
äger någon intressant, icke ens någon, individualitet; och hvarför han
äfvenledes måste misslyckas i större kompositioner, t. ex. i «Nore» och
i «Svea.»»
«Om åter de skalder, hvilka herr Tegnér här har i sigte, alldeles icke
kännt af poesi annat än dess vålnad, och deras sånger blott innehålla ett
tomt klingklang, är en fråga, hvarom allmänheten skall dömma mellan
herr Tegnér och dem. Mig förefaller det likväl, som om dessa dock torde
äga något högre värde; ty huru skulle de annars bland en stor del af
allmänheten på en så kort tid hafva vunnit ett så afgjordt intresse; hnrn
skulle de annara funnit väg till så många hjertan; ty förståndet kan man
besticka och bedraga, men icke hjertat.
Föröfrigt tar redaktionen fasta på hvad talaren
sagt till den nya tidens beröm och erkänner hans «lif—
liga, bildrika och angenämt kittlande diktion», på
samma gång hon tadlar några mindre vårdade uttryck och
det omåttliga öfverflödet af bilder och emblemer, som
hon visar vara hemtade ur fulla tjugu särskilda konster,
yrken och vetenskaper.
Vi lemna dessa anmärkningar i sitt värde.
Obefogade äro de till en del visserligen icke. Dock tyckes
recensenten hafva ställt alldeles för stränga fordringar
till ett arbete, som var använd t till muntligt föredrag,
och som sannolikt midt under pågående läsetermin
måst skrifvas i hast. Ännu en annan invändning vill
jag göra: såväl Journalen som Svensk
Litteratur-Tidning tyckas lägga allför stor vigt på talarens egenskap
att vara prest, h vårföre båda fordra att han
företrädesvis skulle hafva sysselsatt sig med reformationens
religiösa betydelse. Sannt är att han såsom prebendarie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
