Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolan ganska besvärligt Huru hon emottog hans
granskning af «Svenska vitterhetens» första del, hafva vi sett.
Menade hon sig dermed hafva afskräckt honom från
fortsättningen af sin kritik, så bedrog hon sig. I trots
af «Hederskransen» och dess berömmande anmälan i
Svensk Litteratur-Tidning, stod den gamla oförskräckta
kämpen lika kry och munter, redo att emottaga äfven
andra delen af detta Hammarsköldska opus. Man hade
förut braskat öfver att han icke kunnat vederlägga eft
enda af Hammarskölds historiska fakta. Detta, mente
han nu, skulle icke vidare komma att läggas honom
till last. Han griper sig derföre genast an med just
sådana fakta. Han visar att Hammarsköld uppgifvit
tryckningsåret för Kellgrens skrifter origtigt, att han
falskt uppgifvit Regnér såsom redaktör deraf, att han
utan all grund ställt Kellgren under inflytande af
Bagge-sen, att han emot sanna förhållandet låtit Ödmann gå
miste om sin akademiska lager genom Ihres kabaler,
att han vanställer hela berättelsen om Thorilds täflan i
Utile Dulci med skaldestycket «Passionerna», att han
dervid afsigtligen förfalskat nyssnämnda sällskaps
protokoller, att han uppgifvit anledningen till striden emellan
Stockholms-Posten och Thorild hafva varit skaldestycket
«Passionerna» tillika med ett annat i obunden stil
af-fattadt, «Inbillningens nöjen», oaktadt striden börjades
af Thorild sjelf genom en i Stockholms-Posten införd
artikel mot Utile Dulci år 1782, då deremot
«Inbillningens nöjen» ej utgafs förrän år 1784; — att han vidare
falskligen uppgifver att Leopolds visa mot «Pehr Ene- ’
bom» skulle hafva blifvit utdelad åt gatpojkar i
Stockholm, då den endast varit tryckt i Extra-Posten; att
han, tvärtemot det verkliga förhållandet, påstår att
Leopold icke varit känd för den stora allmänheten i
Sverge annat än under senare år till namnet, ehuru
såväl landsortstidningar som både tryckta och handskrifna
vitterhetssamlingar från 1780- och 1790-talen bevisa mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
