- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
308

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilken tid och hvilket folk det än må tillhöra,
representeras af dessa neutrala eller neutrer, som skolan i
början så mycket hatade, hvilka den, såsom vi nyss
sett, kallade marodörer och krypskyttar, men som den
slutligen, för att rädda hvad som kunde återstå af dess
anseende, måste räcka handen — ej endast till försoning,
utan äfven till mottagande af ett behöfligt stöd.

Från de gamla litteratörernas sida lemnade man
till en början denna meritlista obesvarad. Åtminstone
har jag icke funnit något försök att utförligare
veder-lägga den, förrän två år derefter, år 1821, då Wallmark
i sin då utgifva bok «Försök att upplysa publiken om
föremålet och beskaffenheten af den elfvaåriga tvisten i
vår litteratur», egnar ett särskildt kapitel åt dessa den
nya skolans anspråk. Jag skall derur meddela hvad jag
finner för ändamålet lämpligt (sid. 65 följ.).

Hvad har den nya skolan uträttat I vår vitterhet?

«Det bör ej anses för tidigt, att, efter elfva års förlopp, framställa en
fråga, den säkert hvar och en, som intresserar sig för vår vitterhet,
länge-aedan gjort sig, och längesedan Önskat att se besvarad.»

«Det gör mig på visst sätt ondt, att redan i första raden af min
artikel behöfva säga den nya skolan en oartighet. Att fråga hvad ett förbund
af stora snillen uträttat, är på visst sätt detsamma, som att, omgifven af
verkningarne, fråga orkanen och jordbäfniogen hvad de uträttat. Hvad som
likväl tjenar till min ursäkt är, att jag bland mina många medbrottalige
räknar den nya skolan sjelf. Ty skulle hon väl funnit för godt att i sina
skrifter så ofta upprepa hvad hon gjort, om hon trott, att det varit kändt
genom sina verkningar? Jag skyndar således utan tvekan till besvarande af
den fråga jag framställt, och är glad att redan i förväg ha kunnat säga
dem af mina nyfikna läsare, som måhända med något misstroende sett mig
framställa den, att jag dervid endast är referent, att det är den nya skolan,
aom sjelf egentligen besvarar den, och att jag blott tillåter mig några
anmärkningar vid svaren, som det står i läsarens behag att gilla eller förkasta.»

«Vi ha af de tvenne föregående afhandlingarne sett, att det är den
nya skolan, som allraförst lärt oss «att snillet är något väsentligt i
poesien, och att till ett vittert styckes förtjenster fordras annat eller mera
än vers, rim och diktionens lätthet»; men dessa storverk, huru vigtiga de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free