Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den Schelling-Schlegelska visdom och den
Novalis-Schlegelska poesi, för hvilka denna tidskrift gjorde sig
till organ. Det var följaktligen icke underligt, att
filo-sofen mot slutet af sin lefnad oroades ej mindre af det
beröm, hvarmed nya skolan, under nedsmutsandet af
fäderneslandets andra litterära storheter, uppvaktade just
honom, än af de halft utsagda anspelningarna på att
han skulle, om icke uppenbarligen, dock hemligen, stå
i skolane leder. Denna hans oro ökades, då han under
riksdagen i Örebro, derifrån erhöll ett bref, som
underrättade om att man, d. v. s. på den plats der
representanterna af landets, om ej högsta bildning, dock
starkaste opinioner för tillfället voro församlade, hyste
den skäliga misstankan att Höijer spelade under täcke
med de litterära revolutionärerna. Full af förtrytelse
häröfver ville Höijer offentligen låta vederlägga detta
för honom förnärmande rykte, och hade derom
framställt anhållan hos redaktionen af Phosphoros, hvilken
dock förnekade all vetskap derom, ehuru ansedda och
trovärdiga vittnen offentligt tillkännagåfvo sin
öfver-tygelse att Höijers önskan blifvit framställd, fastän ej
efterkommen. Historien kan läsas utförligare i Fryxells
«Bidrag till Sverges litteraturhistoria»*). Det är en i
alla afseenden ledsam historia, som det är bäst att icke
vidröra, då deröfver hänger ett mörker, som numera
väl icke låter sig skingras.
Först år 1819, sedan skolan redan ett helt
decennium stoltserat med Höijers namn, blef det ändtligen
fråga om att undersöka med hvad rätt skolan kunde
tillegna sig denna utmärkta tänkare. Anledningen var
temligen obetydlig. I sin anmälan af Hammarskölds
«Svenska vitterheten», säger nemligen recensenten i
Svensk Litteratur-Tidning (1819, sid. 310):
*) Band V: sid. 3 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
