Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oaa akola lyfta upp till gudars rang.
Men att vårt värf med ädel drift besluta,
Vi föret mä söka opp det absoluta.»
«Det absoluta!» SS i aaln det ljuder
Med enig röst, och glaaen klinga än.
«Det absoluta!» Snna omkring man bjnder:
«Det absoluta!» — «Ja för djefvulen!»
SS alla ropa och med hatten svinga,
Och bålen ryker, alla glaaen klinga.
Som snabbt raketen npp i molnet stiger,
Så nn Lorenzo frSn ain stol uppstod,
Och skrek: «Till vår anförare jag viger
Dig, Amadena: dig tillhör vårt blod.
Din akSl förenad med det absolutaa
Må af oss alla nu i botten njutas.»
Och akSlen dracks. Då åter tog till orda
Stolta Amadena med en bifallanick:
«J valt mig, bröder, till en smakena an^orda;
Jag nekar ej, ljus är min siarblick.
Snart från min hjessa flammor skola spraka.»
Enhvar då började på stoln att maka.
«Det abaolnta, att i korthet tala,
Ar ett subjekt-objekt till ain potens;
Ej det reala, ej det ideala
Det kallas kan, men blott indifferens.
Det har ej amak, ej lukt, ej öga, öra;
Dock kan det smaka, lukta, se och höra.»
«0 hvilken viadom!» ropade Lorenzo
Och pipan slängde under närmsta stol:
«En skål ännu, och den blir in extenso:
Bibamut, fratrts! — Måne, jord och sol
Må vittnen bli, hnr for det abaolnta
Min penna löpa akall, och aldrig sluta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
