- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
368

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Atterboms esthetiska bekännelse. — Kritik deröfver. — Vitylia* Stagnelius
och Nicander; deras mottagande af nya akolan. — Periodiska pressen
och Svensk Litteratur-Tidnings omdömen derom. — Det nationala i
poesi. — Polemik mot J ärt as «Odalmannen». — Skolans blidare
hållning mot Svenska Akademien. — Euphrosyne. — Polemik mot Tegnéra
försvar för bildspråket. — Litteratur-Tidningens kritik af svenska
skaldinnor. — Svensk Litteratur-Tidnings upphörande.

Jag har nu fört min berättelse om striden mellan
de vittra skolorna i vårt fädernesland till den punkt, då
den uppnådde sin högsta grad af häftighet och
bitterhet; efter den tiden afsvalnade den och upphörde
slutligen alldeles. Med Wallmarks recensioner öfver
Atter-boms Poetiska Kalender för 1819 och nya skolans svar
derpå, «Markalls Sömnlösa Nätter», syntes parterna å
ömse sidor hafva uttömt sina bästa krafter. Hvad derpå
följde var ingenting annat än gentagningar af de gamla
beskyllningarne och upprepandet af gjorda påståenden,
som icke förtjena någan uppmärksamhet. Vi kunna
således med lättadt sinne vända oss bort från stridsbullret,
som knappast ens under drabbningarnas största
häftighet företett något upplyftande, och tillse hvad skolan
på en mera positiv väg bemödade sig att uträtta.

En af den nya skolans ifrigaste omsorger hade
varit att i fäderneslandet utbreda den Schellingska
filosofiens läror, och som den sjelf uppgaf såsom den
egentliga häfstången för sin verksamhet. Ehuru ej kan
nekas, att denna filosofi utgör ett vigtigt steg framåt i
den spekulativa forskningens utveckling, var den dock,
såsom vi förut sett, i den form, hvari den utgick från
sjelfva mästarens händer, så omogen, så fragmentarisk,
dunkel och osystematisk, att den måste anses snarare
innehålla materialier till en ny tankebyggnad, än sjelf
utgöra en sådan. Full af motsägelser, som den var, gaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free