Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äro antingen rent af blott postulerade, eller befinna sig
i ett blott löst sammanhang med premisserna. Detta
hindrar ej att han ofta träffat det rätta, ofta uppdagat
stora och öfverraskande sanningar, men sådant har skett
snarare genom intuition och instinkt än genom ett logiskt
bindande resonnement.
Författaren utgår från den obevista och, tilläggom,
obevisliga förutsättningen, att det gifves en skönhet,
som är oberoende af sinnliga vilkor, ehuru, såsom
bekant är, det är genom sin yttre fenomenella tillvaro i
tid och rum som det sköna är skönt. Han får derigenom
% en sublimerad, förflygtigad skönhet, som står öfver eller
bakom den egentliga. Han kan dermed ej mena något
annat än idén såsom sådan, hvilken likväl, af klädd sin
sinnliga omklädnad, väl kan vara något annat, men icke
skön. Han synes dermed icke mena konstnärens inre,
honom inneboende ideal, ty äfven detta, ehuru ännu
ofödt, kan ej tänkas utan den sinnliga gestalt, som det
i hans fantasi just som bäst söker ikläda sig. Han synes
dermed mena det gudomliga, sådant som dét uppfattas
af den religiösa känslan. Men detta är, såsom sådant,
icke det sköna, icke ens det ursköna, utan dét är det
goda, det heliga. Det är endast så vida som detta
gudomliga tänkes iklädt den skönaste möjliga sinnliga
gestalt, som det kan kallas det ursköna, och det är
endast så vida det verkligen iklädes en sådan, som det
kan blifva skönt. För den rena religiösa känslan, för
den lefvande tron i hvaije religion, som icke till sin
princip är sinnlig, det vill säga, för all gudsdyrkan,
i anda och sanning, är Gud icke skön: han är
sammanfattningen af alla de vilkor, genom hvilka han är
upphöjd öfver all timlig existens: han är helig. — Det är
först när Gud tänkes såsom en utom och bredvid
men-niskan ställd särskild person, närmast såsom försonare,
som han inträder i sådana relationer till henne, som
kunna bestämmas efter det skönas måttstock. Så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
